Omfattande. Ronny Hägglöf och Rickard Lundmark säger att man just nu testar gravstenar från 1930-talet och yngre. Foto: Karin Israelsson.
Han är teknisk chef vid Skellefteå pastorat och tillägger att det säkerhetsarbetet sker kontinuerligt och att det rullar i en cykel på fem år. I höst fokuserar man på Byske norra kyrkogård där man har börjat kontrollera gravstenarna. Rickard Lundmark är en av dem som ser till att arbetet utförs korrekt.
– Vi provdrar gravstenarna med ett verktyg som har ett tryck på trettiofem kilo, förklarar han.
Stabiliteten på gravstenarna testas både framåt och bakåt. Syftet är att kontrollera så att alla gravstenar står stabilt, utan risk för att välta.
De båda säger också att de gravstenar i Byske som testas nu är från 1930-talet och yngre.
– Hittills har cirka trettio procent av de gravstenar som vi har testat visat sig vara instabila och det är bättre utfall än vad vi hade trott, säger Ronny Hägglöf.
Men innan det speciella verktyget, eller instrumentet, används så har man också gjort en okulär besiktning av varje gravsten. Man börjar helt enkelt med att titta på gravstenarna för att se om någon av dem lutar åt något håll. Sedan granskas de så kallade dubbarna.
Det är två rostfria pinnar som sitter fast i fundamentet som gravstenen står på. För det första kontrollerar man så att stenen verkligen har dubbar och om de sitter som de ska. Nästa skede blir att använda verktyget och att provdra stabiliteten.
– Om det visar sig att någon sten inte står stabilt så sätter vi en trästör intill gravstenen som slås ner i marken. Trästören förankras sedan i gravstenen med ett band. Om vi bedömer att det finns en allvarlig säkerhetsrisk så kan vi också lägga ner en sten och då lägger vi den alltid med texten uppåt, förklarar Rickard Lundmark.
Regelverket om att testdra gravstenar kommer från Centrala Gravvårdskommittén och antogs 2012.
Läs här: Mer om Centrala Gravvårdskommittén
Testdrar. Rickard Lundmark visar hur det går till att kontrollera stabiliteten. Foto: Karin Israelsson.