Det här må förvisso vara en innebandyblogg som ska röra Skellefteinnebandyn, men ibland är det nog lägligt att diskutera innebandyn utanför stan – den som är i vår grannstad Umeå.
I går var jag som i ett tidigare skrivet inlägg i Umeå för att bevittna IBK Dalens kämparseger över Mullsjö AIS i en viktig batalj kring kampen om slutspelsplatserna.
Något som jag verkligen imponerades av var Dalens försvarsspel. De var ruskigt bra och de föll aldrig riktigt från "gameplanen".
Mullsjö hade nästan all boll och Dalen kontrade skoningslöst, främst i form av Jonas Svahn och Jim Johansson. Just Svahn och Johansson spelade stora roller i går tillsammans med den framtida landslagsmålvakten Måns Parsjö-Tegnér.
Det var ingen offensiv frejdig innebandy som Umelaget bjöd på, men ändå är jag relativt övertygad om att de över tusen åskådarna traskade nöjt hem i den ruskiga januarikylan.
Publiken vill se Dalenframgångar och publiken vill se Dalensegrar.
Det fick de beskåda och således finns det egentligen inget att klaga över.
Segern grundlades som tidigare skrivet i en oerhört stark defensiv insats från Dalens sida där de gjorde det svårt för gästande Mullsjö att komma till avslut i bra lägen.
Mullsjö fick sällan skjuta direktskott tack vare Dalens närhet och närvaro i det låga, men ändå aggressiva försvarsspelet och när man har en målvakt som Parsjö-Tegnér är det i de flesta fallen lugnt så länge skotten inte går iväg direkt.
Smart spelat av IBK Dalen som sannerligen har hittat en vinnande modell mot de bättre lagen och nu återstår det bara att se huruvida de hanterar att föra spelet mot de lite sämre lagen.
Men av det jag har sett av Dalen i år och om de bara bygger vidare på detta så tror jag att Umelaget kan bli ett överraskningsgäng i det kommande slutspelet.
***
Hur gick det då egentligen för Skelleftekillarna?
Anton Åkerlund fick sitta på bänken hela matchen medan Viktor Nystedt gick in i startuppställningen och spelade tillsammans med den defensivt skicklige backen Henrik Sjöström.
Nystedt var förhållandevis väldigt bra och sett över hela matchen stod Skelleftekillen för en fin insats – såväl offensivt som defensivt. Lägg därtill att han höll på att göra ett riktigt drömmål.
Viktor är en artist som kan komma att bli en riktigt viktig kugge i Dalens bygge framöver om bara utvecklingen fortsätter att gå framåt. Han spelar lite mer enkelt nu, vilket han ska, men han får samtidigt inte tappa allt sitt kreativa spel för det är ju trots allt där hans styrkor finns.
Sett över det stora hela känns det som att den här säsongen kommer vara väldigt nyttig för Nystedt innan han nästa säsong växer ut till en ledande back och bildar förstabackpar tillsammans med Mattias Ljunggren. Aja, nu kanske vi inte ska gå händelserna i förväg
Hur ser framtiden ut för Antons del då?
Ja, ska jag vara helt ärlig så tycker jag faktiskt att han skulle ha gått in i laget i går. Nu är det dock fullt förståeligt att han får sitta på bänken då han bara tränar en gång i veckan med Dalen.
Men personligen så tror jag faktiskt att om Åkerlund skulle ta Fredric Edholms plats i förstakedjan tillsammans med Jonas Svahn och Jim Johansson att den enheten skulle bli än bättre.
Jim och Svahn är två oerhört starka kontringsspelare, medan Edholm inte riktigt är detsamma. Han hängde alldeles för sällan med när spelet ställdes om snabbt och det kändes inte riktigt som att han helt och hållet hörde hemma i den formationen.
Att Fredric Edholm är en väldigt bra innebandyspelare råder det inga som helst tvivel kring. Nu har han varit skadad och det är fullt förståeligt att han inte bara kan gå in och dominera. Men om Fredric Edholm är någon överdrivet stark kontringsspelare eller center är jag däremot inte lika övertygad kring.
Och det är ju just här som Anton Åkerlund kliver in i handlingarna.
Antons styrkor i spelet ligger i hans förmåga att snabbt kunna ställa om från försvarsspel till anfallsspel. Kontringsspelet helt enkelt. Han är ruskigt snabb och har en högerfattning till skillnad från Edholm.
Personligen så tror jag att Åkerlunds kvaliteter skulle passa som handen i handsken tillsammans med Svahn och Johansson och det skulle vara oerhört trevligt att se hur de skulle lyckas.
Nu är jag givetvis Skelleftefärgad, men annat vore väl på många sätt konstigt.
Vars slänger man då in Edholm? För givetvis ska man spela en kille som honom. Men jag skulle föredra i en kedja som har ett mer uppställt spel. Där skulle hans skott, tyngd och offensiva finness komma mer till användning.
Men vem är jag att tycka?
Jag är ju trots allt en Skelleftebloggare som följer division I-innebandyn mestadels.
***
Till sist måste jag bara säga att Jim Johansson imponerade ordentligt på mig. Han stod rätt i presspelet och var ofta påpassligt framme och snodde med sig bollen. Han har ett bra driv i steget och hans skott är väldigt svårt att försvara sig mot.
Jims spelstil föll mig verkligen i smaken.
Skellefteå IBK eller Gamla Stan. Har ni någon storsponsor som kan kliva in och sponsra en värvning av honom? Den skulle allsvenskangaranti. Om inte annat borde det väl kunna gå att lösa en dubbellicens.
Nä, drömmar åsido.
På återhörande.
// Johan K