Svenska bär reser långa vägar innan de är tillbaka – nu förädlas skogens skatter här

Stora mängder bär försvinner utomlands, för att sedan komma tillbaka till våra butiker efter långa transporter. Bo Lundmark och Anja Lindgren vill råda bot på detta och hålla både bären och förtjänsten lokalt.

Foto: Leif Andersson.

Foto: Leif Andersson.

Foto: Foto: Leif Andersson.

Not Found2015-10-03 11:00

Allt började med att Bo Lundmark och hans fru gick en kurs i bärförädling i Kalix häromåret.

– Den första uppgiften var att gå runt i butikerna för att se vilka svenska bär som fanns i butikerna, berättar han.

Och de fick mycket svårt att hitta något svenskt.

– Nästan inget fanns. Jag som varit företagare hela livet tänkte att det var knepigt att vi inte producerar egna bärprodukter här.

Efter kursen började de skissa på en idé som blev ett innovationsprojekt med länsstyrelsen. Projektet fick klartecken och drivs sedan i fjol som en del av Glommers miljöenergi.

All förädling sköts av Anja Lindgren nere i livsmedelslokalen, medan hon spånar på nya produkter.

Hela bäret tas tillvara – de blir nämligen lättare att torka om de pressas först – innan de blir juice, puré, torkade bär och bärpulver.

Anja har jobbat som livsmedels- och miljöinspektör, bland annat på Glommers miljöenergi.

– Det roligaste som inspektör var att hjälpa dem som ville starta upp något, ett bageri till exempel. Och nu får jag göra det själv, säger hon.

– Med Anjas bakgrund var det betydligt enklare att våga starta upp det här företaget, det var lite bingo för oss, berättar Bo.

Anja och hennes man ägde också tidigare lokalen som Glommersbär håller till i.

– Jag tror det finns ett stort intresse nu, det känns vältajmat. Folk är mer intresserade av hälsa och vill veta vad de stoppar i sig. De har blivit mer medvetna och vill veta hur långa transporterna är, de vill ha lokalproducerat och kravmärkt.

Och det finns mycket ogjort i branschen, menar Bo.

– Idag plockas det bara i mängder. Och det är skillnad på bär och bär, man borde kunna skilja åt finbären från de andra och öka priserna på de bättre. Om du ska plocka hundra liter bär per dag hinner du förstås bara rafsa ihop dem.

Någon måste ju börja, tänkte han. Glommersträsk har dessutom en något bortglömd bärhistoria.

– På 20– och 30-talet kom flickor från Stockholm upp hit och plockade bär för att tjäna pengar. De åkte till Jörn med ånglok och fick åka häst hit sedan. Det känns som Sverige befinner sig i en fas där vi bara ska köpa, inte producera.

Innan bärkursen i Kalix hade Bo ingen aning om hur det var ställt med svenska bär i butikerna.

– Jag tror inte andra heller vet hur illa ställt det är. 80 procent av våra bär exporteras till Asien. Bären du kan köpa i butikerna här är odlade, från Polen eller USA.

Han tycker att allemansrätten har ställt till det en smula.

– Egentligen ger vi bort bären, och det gäller ungefär en miljard kronor som går ur landet. Värdet på bären för markägarna är egentligen större än tillväxten på skogen, men de känner inte till resurserna. Och utan de här utländska plockarna så skulle bären bli kvar i skogen, det finns inget intresse hos stockholmsflickorna att plocka bär längre, säger Bo som själv köpte sin första moped för bärpengar.

Det är visserligen lite hippt att plocka bär och göra egen sylt, säger Anja.

– Men det är ett stort steg mellan eget bruk och att sälja, som mer än hobbyverksamhet. Unga skulle hyfsat enkelt kunna tjäna lika mycket på att plocka bär som på ett kommunalt sommarjobb.

Det enda som görs med juicen är pastörisering, berättar Anja vid bärpressen där hon öser ner lingon.

– Juice är juice. Det får inte innehålla annat än just juice från bären, dryck däremot får du behandla på ett annat sätt.

På bärtorken ligger stora ark bestående av torkad blåbärspuré.

– De ska strimlas och rullas i socker. Folk kan säga ”socker, varför ska man ha socker överallt?” men jag tar hellre sockret än en massa tillsatser, säger Anja.

Det finns massor att göra, men ingen gör det, menar hon. Påsen med hjortronkärnor på skrivbordet är ett bra exempel.

– Kärnfri hjortronsylt är efterfrågat och oljan i kärnorna kan användas i hudvårdsprodukter.

Tanken är att utöka till att sälja till restauranger och kaféer.

– Och kanske äldreboenden, säger Bo.

undefined
Foto: Leif Andersson.
undefined
Foto: Leif Andersson.
undefined
Foto: Leif Andersson.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om