I Västerbotten finns det omkring sju häckande par idag men i början av 1980-talet var det desto mörkare då siffran låg på noll. Varför siffran sjönk från 70 till noll på bara några decennium är svårt att veta enligt Ulf Sperens, som tidigare var projektsamordnare på projekt Berguv nord.
– Då fanns det soptippar och bondgårdar lite överallt vilket gjorde att det fanns tillgång till mat och råttor. Men det kan också bero på att det finns elledningar och transformatorer som de flyger in i och vägar som de blir påkörda på. Sen har det ju också funnits tjuvjakt av alla typer av rovfåglar, säger Ulf Sperens.
För att rädda berguven i hela Norrland startades projekt Berguv nord år 1977. Detta efter att ett liknande projekt genomförts i Göteborgsområdet och där visade det sig att en berguvstam kan bli livskraftig genom avelsarbete och återutsättnigar.
Svårt hitta mat
Målet med projektet var att nå upp till ungefär 45 häckande par och mellan 1980 och 2010 satte projektet ut närmare 200 fåglar i länet.
– Vi kom aldrig till målet. De fåglar vi satte ut stannade inte kvar. Det kan ha berott på att det var svårt att hitta föda för fåglarna. Det är lättare för dem söderut då det inte är så mycket snö och det finns en del harar där också, säger Ulf Sperens.
Projektet är nu nedlagt då stammen inte blev större med de metoder som användes under projektet. Men trots att projektet lagt ned tror inte Ulf Sperens att berguven kommer lämna länet helt.
– Det kommer att finnas ett visst underlag i länet och fåglarna rör sig rätt mycket, så det kommer nog komma någon söderifrån eller österifrån, säger han.
Då fanns det soptippar och bondgårdar lite överallt vilket gjorde att det fanns tillgång till mat och råttor.