När vi kör in genom grinden möter vi skjutfältets chef, Johan Hedin.
– Om inte jakthunden får träna, så blir det ingen jakthund, säger han.
Citatet kan kännas en aning ryckt ur sitt sammanhang. Men det är välplacerat och ligger helt i linje med Johan Hedins inställning till försvaret i allmänhet, och skjutövningar i synnerhet. Frågan han fick lydde: ”Varför öva när Sverige är alliansfritt?”
– Vi måste kunna försvara vårt eget land och vår integritet, menar Johan Hedin.
Förband från hela Sverige övar i Tåme. Skjutfältet snittar 100 skjutdagar per år och Johan Hedin sköter alla faciliteter kring övningarna. Han gör övningsscenarior, sköter mat, boende, bevakning och logistik kring skjutfältet, tillsammans med två civilanställda.
– Min främsta uppgift är att sköta säkerhet mot tredje person, alltså allmänheten. Det övningsoperativa sköter förbanden själva, säger han.
I övningen ingår fem stridsvagnar 122 av typen Leopard 2, en ammunitionstrupp och materiel för två veckors koncentrerade skjutövningar.
Vi sätter oss i en dieseldoftande militärjeep. Övningsledare kapten Jonas Kassberg är guide. Det bär iväg ut på ”fältet” där det övas gruppskjutning.
Förbanden består av yrkesmilitärer, då allmän värnplikt lades ner 2009.
– Vissa har jobbat flera år, andra några månader, säger Jonas Kassberg och bromsar in vid en stridsvagn.
Stridsvagnens fyra man starka besättning gör sig redo för nästa skjutövning och försvinner in i stridsvagnen.
– Det här är den första skjutperioden i år och stridsvagnskompaniet har bara de här två veckorna att öva på här i Tåme, säger Jonas Kassberg.
Vi bildar eftertrupp vid nästa övning. Stridsvagnen drar på efter grusvägen. Bromsar plötsligt in (för att undvika försåtminering) backar, tar ny fart och viker av in på en parallell skogsväg. Efter en bit stannar den, riktar in kanonen och avfyrar ett skott. Eldslågor slår ut och tjock, grå rök bildas. Nästa skott brinner av. Övningen avslutad. Nu återstår utvärdering.
Vi åker tillbaka till basen. Johan Hedin väntar i säkerhetscentralen. Där finns radar, meterologiska instrument och annat för att sköta säkerheten på skjutfältet.
Behövs det fler yrkesmilitärer?
– Det beror på vad politikerna säger om försvarets uppgift, säger Johan Hedin.
Han tror på allmän värnplikt, men vill skärpa totalförsvarets utbildning.
– Det skulle ge bättre underlag för anställning, även inom det civila för dem som har militärutbildning, säger han.
17 april i år enades samtliga partier, förutom Folkpartiet, om ökat anslag till försvaret med 10,2 miljarder kronor 2016 – 2020. Bland annat ska en stridsgrupp upprättas på Gotland, långsiktig materielförsörjning och delvis allmän värnplikt ska utredas. Hur kommenterar kapten Hedin det?
– Det är bra, men det som gäller nu är att vi ska utöka tiden för utbildning av nya soldater, samtidigt ska vi banta försvaret fram till 2018. Det är svårt att förstå hur det ska gå ihop.
Har försvaret någon framtid?
– Definitivt. Sverige behöver ett försvar, men jag är inte den som ska ta det beslutet eller hur det ska utformas.
Vi skjuter ingenting mellan den 15 juni och den 15 augusti till förmån för fritidsbåttrafiken.