Foto: Bertil EnevÂg Ericson / TT.
En översyn av ambulansverksamheten i länet har presenterats för hälso- och sjukvårdsnämnden.
Bland annat tar rapporten upp hur väntetiderna ser ut genom att jämföra responstider, det vill säga tiden från det att larmet rings in till SOS tills ambulansen är på plats. Skillnaderna inom länet är stora.
Längst får man vänta i Bjurfors, 33 minuter. Kortast i Umeå med 11,6. I Skellefteå får man vänta 15,1 minuter (Se faktaruta.)
I tio av femton kommuner har väntetiderna minskat. Men trots detta tillhör nästan hälften av kommunerna de 25 procent i riket med sämst utfall.
På flera håll i landet finns politiskt uppsatta väntetidsmål. Detta saknas i Västerbotten.
I rapporten resonerar man kring vikten av mål, vad som ska mätas och hur det blir relevant: Att det kan vara viktigare att definiera väntetidsmått för vissa patientgrupper, som exempelvis dem med hjärtstopp.
Flera av landsting som arbetar med uppsatta mål upplever att det ger större möjligheter att styra och omfördela resurser.
Något Västerbotten mäter i dag, är hur stor del av befolkningen i länet som kan nås inom ett visst tidsintervall: Inom 20 minuter nås 84 procent av befolkningen. Medan det för 6,4 procent tar minst 30 minuter innan ambulansen kommer fram. Denna siffra tar emellertid inte hänsyn till tiden från det att samtalet kommer in tills ambulansen är redo att åka.
Rapporten föreslår bland annat:
Att landstinget i arbetet med att ta fram målsättningar för väntetider tar hänsyn till den samlade sjukvårdsresursen lokalt, inte endast ambulansresursen.
Att ett relevant mål kan vara att 80 procent av befolkningen nås inom 20 minuter, då är hela tiden från samtal till ambulans på plats inräknad.
– Vi har gett verksamheten uppdraget att införa mål. Men överlag har vi en väl fungerande ambulansverksamhet, säger Karin Lundström (S), ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden.
Det finns förbättringsområden, fortsätter hon.
– Vi fick veta hur det ser ut i andra landsting och rapporten kom med bra förslag, som att använda bedömningsbilar i större utsträckning och koppla primärvården till SOS, så att någon på plats i en sjukstuga kan rycka ut exempelvis. Vi kan använda befintliga resurser, så att det kan göras snabbt.
Att tiderna för ambulansen i Malå försämrats oroar henne inte.
– Det måste man ta för vad det är, fler kanske varit sjuka under en period och varit tvungna att åka långt, det är många faktorer som kan spela in. Vad det kan bero på är något man måste följa över en tid.
Att den nuvarande ambulansupphandlingen löper ut vid årsskiftet kommer inte förändra något, menar hon.
– Bortsett från kravet att de ska vara öppna för samverkan med de andra sjukvårdsresurserna.
Det måste man ta för vad det är, fler kanske varit sjuka under en period och varit tvungna att åka långt.