Motormännen har för andra året i rad utfört sin granskning av det svenska vägnätet. De har undersökt riksvägar samt länsvägar, vilket innebär att mindre länsvägar inte undersökts. Granskningen visar att vägnätets standard generellt sätt är hög, samtidigt visar undersökningen på en betydande skillnad mellan norr och söder. Exempelvis är vägnätet i betydligt sämre skick i skogs- och glesbygdslänen, till exempel Västerbotten.
– En bra vägstandard är en förutsättning för tillgänglighet i områden där bilen ofta är det enda alternativet. Nedprioriteringar och otillräckliga resurser till vägarna ökar bara på det avståndshandikapp som redan finns i gles- och landsbygden. Dåliga vägar ökar klyftan mellan stad och landsbygd - därför är vi mycket kritiska till att regeringen sänkt anslaget till vägunderhåll med en halv miljard, samtidigt som skatterna på bilismen höjs, säger Erik Kjellin, trafiksäkerhetsansvarig Motormännen i ett pressmeddelande.
Totalt ligger 16 av de 20 sämsta riks- och länsvägarna norr om Dalaälven. Likt den förra undersökningen är riksväg 90 den väg med störst brister, en väg som går genom Västerbotten och Västernorrland. Av Europavägarna är det E45 som tveklöst är den väg med sämst standard i undersökningen.
– Utöver försvårad tillgång till arbete, skola och servicefunktioner innebär dåliga vägar ökade driftskostnader och försämrad trafiksäkerhet för den enskilde. Försämrad tillgång till råvara och möjlighet att transportera denna minskar möjligheten för företag att växa och skapa nya jobb. Ett väl underhållet vägnät är därför nyckeln i vår ekonomi och bland våra viktigaste offentliga tillgångar, säger Erik Kjellin i ett pressmeddelande.
Förutom sämre vägegenskaper och högre olycksrisk medför även sämre vägar ökade underhållskostnader. När vägarna spricker och vatten fryser till is i sprickorna försämras väglaget kraftigt.