Stadshusets skyddsrum är utrustade med nödutgångar som leder utanför byggnaden. Foto: Jeanette Lövgren
I Skellefteå kommun finns totalt 469 skyddsrum varav kommunen ansvarar för 37 av dem. I källarplanet på Skellefteå stadshus finns det fyra skyddsrum som rymmer mellan 110 och 160 personer vardera.
– De här rummen byggdes 1983 i samband med att man byggde stadshuset så de är relativt moderna, berättar Stefan Lundström som är fastighetsförvaltare på Skellefteå kommun.
Snabb tömning
Många av de skyddsrum som finns i Skellefteå kommun används som något annat i fredstider, till exempel som förråd eller träningslokaler.
Om hotbilden mot Sverige förändras och regeringen beslutar om höjd beredskap ska skyddsrummen iordningställas inom två dygn, då är det fastighetsägaren som ser till att skyddsrummen öppnas upp och sätts i drift. Rummen belägna i stadshusets bottenplan är i vanliga fall arkiv, men de ska kunna tömmas inom 48 timmar om larmet går.
– Om det värsta skulle hända så sätts ju befolkningsskyddet främst och vid ett sådant scenario lägger vi alla resurser på att tömma rummen och förbereda dem så att man ska kunna vara i dem, säger Patrik Nilsson, säkerhetssamordnare på Skellefteå kommun.
Hur snabbt kan rummen tömmas?
– Vi kan garanterat tömma dem inom två dygn, kanske ännu snabbare än så.
Tydlig lista
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) besiktigar rummen med jämna mellanrum för att se till att de lever upp till en viss standard.
Skyddsrum som är för gamla eller belägna på en plats där behovet har minskat brukar avvecklas. Senaste gången rummen i Skellefteå stadshus besiktigades var 2014.
Ett av kraven för ett godkänt rum är att det alltid ska hänga en lista på väggen där det står vad som ska hämtas från ett närliggande förråd vid händelse av en katastrof.
– Det är en mängd olika saker som ska ställas i ordning såsom verktyg, ventilationsaggregat och monterbara kärl som används som latriner, säger Stefan Lundström.
När det gäller förnödenheter som mat är det dock enskilda medborgare som själva ansvarar för försörjningen.
MSB rekommenderar att man själv förbereder sig så att man klarar sig i minst tre dygn, vilket är tiden man förväntas stanna i ett skyddsrum när det är skarpt läge.
"Bra att ha koll"
Ingen tillhör något speciellt skyddsrum, utan vid behov beger man sig till det som är närmast. För att människor enkelt ska kunna hitta till sitt närmaste skyddsrum har MSB lagt upp en karta på myndighetens hemsida som ständigt uppdateras där man kan se vilket skyddsrum som finns närmast den egna positionen.
Byggnader där det finns ett skyddsrum har också tydliga skyltar uppsatta utanpå husfasaden och inuti byggnaden som talar om att det finns ett skyddsrum inbyggt i husgrunden.
– Det kanske inte är något man tänker på så ofta men om man letar kan man se skyltarna på flera platser i stan. Det är bra att ha koll på var ditt närmsta skyddsrum ligger, Om du går på stan när larmet går måste du snabbt kunna sätta dig i säkerhet, säger Patrik Nilsson.
Just nu används skyddsrummen som arkiv. Alla uppgifter finns också sparade digitalt så att inger går förlorat om rummet måste tömmas. Foto: Jeanette Lövgren
I förrådet förvaras allt som ska finnas i skyddsrum under en nationell kris, bland annat verktyg. Foto: Jeanette Lövgren
Patrik Nilsson, säkerhetssamordnare på Skellefteå kommun (till vänster) och Stefan Lundström, fastighetsförvaltare på Skellefteå kommun (till höger), ansvarar för att stadshusets skyddsrum ställs i ordning vid en kris. Foto: Jeanette Lövgren