Kommuner är inte tvungna att upphandla stadstrafiken. I lagen om vissa kommunala befogenheter anges just kollektivtrafik som en av de uppgifter kommunerna får sköta själva.
Men det finns heller inget som hindrar kommunerna från att lägga ut trafikuppdraget på privata aktörer. Det har de flesta kommuner också gjort idag, berättar Anna Grönlund, handläggare vid Sveriges kommuner och landsting, SKL, där hon ansvarar för bland annat kollektivtrafikfrågor.
– I över 90 procent av kommunerna sköts stadstrafiken av privata bolag, efter att upphandlingar genomförts.
Resenärerna betalar inte allt
Men varken privata eller kommunala bussbolag klarar att gå runt för egen maskin. Ungefär 50 procent av kostnaderna täcks av biljettintäkter. Resten finansieras med skattemedel.
Den delen kan man kalla subventionsgrad. Subventionsgraden var år 2011 lägst i Skåne, med 36 procent och högst i Gotland med 74 procent. Rikssnittet ligger på strax under 50 procent. Det visar en rapport från myndigheten Trafikanalys. Skillnaderna måste emellertid tolkas försiktigt, då det finns flera faktorer som påverkar kostnaderna.
Bland annat är tätortstrafik med låg hastighet dyrare än landsortstrafik med högre hastighet. Ett generöst utbud nattetid och helger fördyrar också.
Drygt hälften subventioneras
Skelleftebuss biljettintäkter motsvarade förra året 53 procent, enligt årsredovisningen. Vilket betyder att 47 procent behöver subventioneras.
Vid årsskiftet 2012 fick Sverige en ny trafikkollektivlag.
De kommunala organen i respektive län ersattes med en regional kollektivtrafikmyndighet. Förändringen innebar även att privata bolagen får öppna upp kommersiella linjer även inom stadstrafik. Det är emellertid få som valt att göra det ännu, då subventionsgraden för just denna trafik är så hög.
