Gustaf Skarsgård. Foto: Björn Larsson Rosvall/Scanpix
Göteborg (TT Spektra)
- Bengt är nog den minst mörka roll jag gjort. Och jag lärde mig att må bra av honom, säger skådespelaren.
Först gjorde han tragediernas tragedi Hamlet. Sedan den olycklige huvudrollen i tv-serien "Bibliotekstjuven". Och den svårmodige och sköre Peter i Björn Runges "Happy end". Det är inte svårt att förstå lockelsen i en roll som forskaren Bengt Danielsson, en småkufig, humoristisk och tillbakalutad svensk i ett norskt saltstänkt äventyr. Speciellt inte när inspelningen ägde rum på Malta, i Thailand och på Maldiverna.
- Jag gjorde tre suicidala roller i princip samtidigt. Det kostar så klart. Jag blev så utmattad att jag tog ett brejk och reste lite och sedan gjorde jag det här. Det var ganska skönt, för om man har tendenser att grotta ner sig i ett tungt material, då kan man liksom rättfärdiga sitt eget illamående.
Gjorde du det?
- Ja, jättemycket. Med "Kon-tiki" var det så skönt, det var precis tvärtom. Men man får ju jobba för det. Jag tänkte att nu ska jag må bra, hur gör man då? Ja, man slutar att dricka och så sover, mediterar och yogar man. Och så gjorde jag det. Och det funkar.
Gustaf Skarsgårds nya, gladare liv verkar dessutom hålla i sig.
- Jag gjorde en film förra våren, som heter "Vi", som också är tung men då lät jag mig inte färgas av materialet. Så det är möjligt att det kanske är klart med att gräva runt i källaren nu.
Utveckling alltså?
- Ja, jag har väl blivit lite bättre.
Oscarsgala på gång
"Kon-tiki", som handlar om äventyraren Thor Heyerdahls 101 dagar långa expedition över Stilla havet, är den dyraste i norsk filmhistoria. Den kostade motsvarande 130 miljoner kronor och är fullspäckad med CGI-skapade jättevågor, hajar och valar. Regissörerna Espen Sandberg och Joachim Rønning förbereder sig nu för Oscarsgalan där "Kon-tiki" är nominerad i kategorin bästa icke engelskspråkiga film.
Gustaf Skarsgård ska förmodligen sticka över lagom till festligheterna i Los Angeles.
- Ja, jag har blivit inbjuden på lite kalas, det blir nog så.
Under de senaste åren har han varit i Hollywood i omgångar. Men han verkar uppriktigt osugen på ett liv där borta.
- Tiden är väl inte riktigt rätt för mig att göra det där nu. Jag har varit på olika provfilmningar, saker som man inte ens vill ha och inte får och så blir det någon slags trippelförnedring. I LA blir jag bara stressad av den där jakten. Det är tärande, det får komma till mig när det kommer, på rätt sätt.
"Gör det på mitt sätt"
Däremot är det lätt att glömma att man sitter i en privilegierad situation om man har möjlighet att göra det man älskar, överhuvudtaget.
- När jag valde att bli skådespelare var det bara min pappa som var skådis och inga andra familjemedlemmar. Jag tänkte att "man kanske hamnar på någon källarteater i Gubbängen" och jag var verkligen helt ok med det. Nu blev det inte så och det är ju jättekul. Men det är nog bra att påminna sig själv om det ibland.
När det gäller ditt privatliv känns det som att du drar en stark gräns. Är det medvetet?
- Ja, men säkert också instinktivt. Jag har inget intresse av att folk ska lära känna mig. Jag känner ändå aldrig igen mig i den bilden som presenteras. Ibland kan jag känna att det kanske hade varit smart och taktiskt att vara mer tillgänglig och göra lite glossy magazines. Men samtidigt är inte det jag, jag skulle inte må bra av det. Jag vinner i längden på att göra det på mitt sätt.
Miranda Sigander/TT Spektra
Gustaf Skarsgård i "Kon-tiki". Foto: Nordisk Film