Den här veckan har årets upplaga av Bizbuzarrangerats i Skellefteå. Näringslivsveckan som i går kulminerade med Alvargalan, då kommunens mest framstående företagare prisades.
Onsdagen ägnades åt frågan om hur vi ska lösa framtidens kompetensbehov, om inte annat kopplat till etableringen av den stora batterifabriken.
I en mer än fullsatt sal i The Great Northern samtalade en panel om hur Skellefteå ska lyckas behålla, locka till sig och skapa ny kompetens.
Och det är naturligtvis inte en lätt fråga att svara entydigt på. Varenda stad i Sverige brottas med precis samma frågeställningar. Handlar det dessutom om att attrahera människor från andra länder att flytta hit, ställer det ytterligare krav på en utbyggd infrastruktur.
Men det handlar inte bara om formella faktorer, så som skola, jobb och bostäder. Det handlar också om hur vi som faktiskt bor här, själva väljer att beskriva vår egen hemort.
Enligt den så kallade Halo-effekten, har vi människor en tendens att utifrån en positiv egenskap även tillskriva en person, ett företag eller en stad en rad andra positiva egenskaper. Det samma gäller för det omvända, det vill säga negativa egenskaper.
Emad Zand, som är Head of Commercialization and Projects hos Northvolt, var en av de som deltog i onsdagens paneldiskussion. Han hade själv gjort en högst ovetenskaplig enkät på stan om vad som var bra med Skellefteå. Det han möttes av var flackande blickar och uteblivna svar. Han fick nästan själv försöka ”sälja in” Skellefteå till de ortsbor han talade med för att till slut ändå få svaren att det var ganska bra att bo här.
Paneldiskussionens moderator, Norrans vd Anders Westermark, berättade också om den gång då en av mina företrädare på chefredaktörsstolen skulle flytta till Skellefteå och det hon fick höra från andra Skellefteåbor var den förvånade frågan; ”Varför ska du flytta hit?”
"Men vad särskiljer då Skellefteå från andra städer?" var en av de frågor som kom upp under onsdagens möte.
"Här finns det snart 3000 lediga jobb", var svaret från Boliden Rönnskärs platschef, Monica Quinteiro.
Vi måste alltså börja med oss själva. Är glaset halvfullt eller halvtomt? för att använda en sliten klyscha.
Jag är själv en av dessa människor som har flyttat hit och som i kommunens plan för 2030 ska bidra till underlaget för de 80 000 personer som då ska bo i kommunen. Inte bara jag förresten, totalt är vi fyra personer i familjen som nu har bott i kommunen i drygt ett år. Och vi trivs bra.
Så om jag får frågan om Skellefteå är en bra stad att bo i kommer jag inte att titta ner i marken och sväva på svaret.
Det handlar också om hur vi som faktiskt bor här, själva väljer att beskriva vår egen hemort.