Hon är projektledare för Äldreguiden. Utvecklingen av kommunernas måltidsarbete för äldre har varit positiv de senaste åren. På de allra flesta håll lyfter man frågan, så även i Skellefteå.
– Men kunskapshålet som ska fyllas är stort, många kommuner har mycket kvar att göra, säger hon.
Varför är det viktigt att sprida måltiderna?
– Många äldre orkar inte få i sig särskilt mycket vid en måltid, samtidigt som de är i stort behov av näring. Att sprida måltiderna underlättar.
Av samma anledning är det viktigt att det inte är ett för långt tidspann mellan kvällsmål och frukost.
– Vi vet av erfarenhet att det är vanligt att personalens schema får styra mer än de äldres behov. Då kan det hända att man serverar måltider utifrån hur personalen arbetar, det vill säga när de är på plats, säger Marianne Lidbrink.
Skellefteås äldreomsorgschef förklarar kommunens dåliga resultat med att boendecheferna missuppfattat frågan. De kan erbjuda mat, men gör det inte om de äldre exempelvis inte vill, eller sover.
– Men oavsett vad orsaken är, så riskerar man undernäring hos de äldre som exempelvis sover länge eller ofta nekar måltider. Frågan är då, hur hanterar man detta problem?
Åtgärder
I rapporten öppna jämförelser – vård och omsorg om äldre 2012, kan man jämföra kommunernas arbeten med undernäring. På frågan: Andel i särskilt boende som har risk för undernäring och där minst en åtgärd mot undernäring utförts.
Skellefteå har satt i åtgärder i 27 procent av fallen, rikets siffra 60 procent.
Hur ska vi tolka det?
– Som att kommunen har en del att arbeta med här, och det tror jag att man gör också.
Berit Silverlind, äldreomsorgschef, känner inte igen statistiken om åtgärder mot undernäring.
– Där måste jag få återkomma, men jag kan garantera att vi arbetar intensivt med detta, bland annat med riskanalyser och kostråd.