Återkomsten. Lärarna kommer att få instruktioner för hur fluorsköljningen ska gå till. Foto: Mats Andersson / TT.
– Vi fick signaler från privata tandvården att tandhälsan inte var den bästa och att vi borde göra något åt det, säger Emelie Larsson, tandhygienist, som även jobbar inom landstingets preventionsgrupp.
Under våren
Tillsammans med landstingets Salutsatsningför bättre hälsa kontaktade de skolan. Även öppna förskolan och Lövångerbygdens utveckling har en del i satsningen.
Det utmynnade i två insatser. Dels ska alla elever från ettan till nian få information om munhälsa. Dels blir det fluorsköljning från förskoleklass till årskurs fem.
Men det är inte fluortanten i traditionell tappning som kommer att dyka upp med en bricka och små olikfärgade plastkoppar. Istället är det lärarna som kommer att distribuera fluor, medan vätskan tillhandahålls av folktandvården.
När kör ni igång?
– Det blir under våren. Vi måste först få medgivande av vårdnadshavarna, säger Emelie Larsson.
Enligt Ulf Söderström, tandvårdsstrateg i landstinget, är det här ett pilotprojekt för att stärka tandvården i ett område där tandhälsan är lite sämre.
– Eventuellt kan detta sprida sig till fler områden. För att nå bästa effekt måste vi göra det här i samverkan med skola, primärvård, förskola och föreningsliv. Det här är en kostrelaterad sjukdom, säger han.
Salut hade senast under Salutdagarna i februari information om just fluor. Anledningen är bland annat att det de senaste fyra åren rasat en debatt på nätet kring fluor och att det skulle kunna vara skadligt.
– Under mitten av 1970-talet talades det om farorna med fluor, sedan blev det lugnt och tandhälsan förbättrades. Men med de sociala medierna har det blossat upp igen, säger Pernilla Lif Holgerson, specialistutbildad tandläkare vid institutionen för odontologi vid Umeå universitet.
Debatten tog fart i samband med att artiklar publicerades i välrenommerade tidsskrifter i USA. Studier visade att höga halter fluor kan ge hjärnskador.
– Men man tog inte hänsyn till att en del personer levde med väldigt förhöjda halter av fluor i vattnet. I Sverige har vi regler för hur mycket fluor vattnet får innehålla och vi har inte så höga halter här. Till en viss nivå är fluor i vattnet kariesförebyggande, säger hon.
Lyssnar på bloggare
Hon tycker det är problematiskt då många sajter – framför allt från USA men även svenska – är konspiratoriska och antyder att vetenskapen är ute efter annat än att göra folk friska.
– Jag kan också förstå att unga föräldrar, som ser upp till en bloggare och tycker de har bra åsikter i andra frågor lyssnar på dem. Det gäller att ha styrkan att leta professionell information, säger hon.
Pernilla Lif Holgerson pekar på att de som växte upp under 1970–1980-talen exponerades för mycket fluorsköljning och samtidigt använde fluortandkräm, men att man inte märkt negativa effekter av det.
Nu ser man en liten ökning av karies bland förskolebarn i Västerbotten.
– De barn som har mycket karies får ännu mer karies. Vi kan inte säga vad det beror på men vi vill inte att det ska spridas tankar om att fluor inte är bra och att det leder till ökad karies. På 1960-talet innan vi började med fluortandkräm hade i princip alla barn karies, säger Pernilla Lif Holgerson.
På Livsmedelsverkets hemsida finns mer information om föreskrifter när det gäller fluor och på 1177.se om fluor och tandhälsa.
Vad tycker du om debatten – kommentera gärna artikeln!
