Tjusigt. Tidigare var det tradition att storslagna baler arrangerades bland annat inom militären, och troligtvis har detaljer från dessa fester fått leva kvar till viss del i dagens firande. Foto: PRESSENS BILD.
"Ring, klocka, ring i bistra nyårsnatten/ Mot rymdens norrskenssky och markens snö; Det gamla året lägger sig att dö..."
Dikten av Alfred Tennyson, översatt av Edvard Fredin 1890, har sedan över hundra år tillbaka lästs upp under nyårsfirandet på Skansen. Den är inte bara majestätisk utan också ett arv av hur årets sista dag brukar uppmärksammas. Just seden att lämna det gamla bakom sig och titta framåt.
Ända sedan Julius Ceasar införde den julianska kalendern år 46 före Kristus har nyårsafton firats, men då under en annan dag. I Sverige var i och för sig den 31 januari ingen märkvärdig dag. Bondesamhället under 1700- och 1800-talet valde istället att fira rejält när skörden var bärgad, slakten klar och hushållen gick över till en mer lågintensiv period. På det sättet var vi i Sverige blygsamma och kanske en aning naiva också? Åtminstone enligt de som valde att anamma kelternas teori om att mötet mellan flod och land, skymning och gryning och magiska ting var starkast under nyårsnatten. Med andra ord ansågs natten då ett nytt år går till mötes vara extra mottaglig för onda krafter. Det ansågs också extra viktigt att inte låta krafterna följa med in i nya året.
Frukta ej, det finns botemedel i form av magi och ett knep är faktiskt väldigt enkelt. Att ge ifrån sig höga ljud, i form av att dunka hårt med exempelvis ett kastrullock, anses skrämma bort ondskan. Denna teori har även hållit sig kvar, men utvecklats i en annan form, nämligen dagens fyrverkerier. Möjligtvis kan du tänka lite extra på detta när du tar en paus i nyårsvakan för att kika på torsdagens raketer?
Och på tal om att vaka, denna tradition blev populär i Sverige först under 1920-talet. Anledningen var att Skansens nyårsringning började sändas i radio. Under efterkrigstiden blev den tidigare relativt enkla vakan allt mer luxuös med påkostad mat, champagne och finare klädare. Bondesamhällets sätt att ignorera firandet var med andra ord bortblåst och helt plötsligt hade Sverige införlivat en borgerlig tradition få hade råd med.
Kanske är det just på grund av allt det ytliga och påkostade som gjort att nyårsafton fått många kritiker? Eller att dagen till ära kallas amatörernas afton av exempelvis Dean Martin.
Frukta ej, det finns också alternativa mer billiga firanden. På 1930-talet var det populärt att stöpa i bly för att sedan hälla det i kallt vatten och sedan tyda figurerna som bildats. Ett annat sätt att fira är ju den klassiska nyårspussen.
Nyårsafton förde även med sig en hel del skräckinjagande omen. Var himlen exempelvis röd på morgonen väntade ett oväder, sorg eller krig. Även en nysning kunde betyda något så hemskt som dödsfall och nästan lika illa var det att få besök av en kvinna på nyårsdagens morgon, eftersom det betydde otur. En man däremot välkomnandes alltid med öppna armar då de ansågs föra tur med sig.
Huruvida det finns någon anledning att tro på dessa spådomar och sägner i dag låter vi vara osagt. Fundera istället ut vad årets nyårslöfte ska vara då detta ord och fenomen, trots allt, firar 75-årsjubileum i år. Kan ni gissa var trenden kommer ifrån? USA, var annars?
Happy new year!
Helt plötsligt hade Sverige införlivat en borgerlig tradition.