Rättsläkare: ”De som använder nätdroger spelar rysk roulette”

I studien, som sträcker sig från 2007 till och med 2015, undersöks kopplingen mellan nätdroger och dödlighet. Gisela Pettersson är en av dem som gjort arbetet. Man har undersökt de obduktionsfall där nätdroger har påträffats och resultaten visar att 388 döda personer hade någon form av nätdrog i kroppen. Av dessa tror man att åtminstone 135 personer dött av förgiftning. 70 procent av dödsfallen har inträffat mellan 2013 och 2015, vart tredje förgiftningsfall under 2015 och många av de fallen kopplas till de fentanyl-preparat som då fanns på marknaden.

Fentanyl är en syntetisk opiod, beskrivs som mycket potent, starkare än heroin och svår att dosera. Den har använts i Sverige som smärtstillande medicin inom sjukvården under lång tid. Själva läkemedlet fentanyl är narkotikaklassat sedan tidigare, liksom vissa andra närbesläktade preparat, så kallade analoger.

Finns det fortfarande fentanylanaloger på marknaden som inte är narkotikaklassade?

– Ja, det gör det. Jag vet inte hur många men det dyker upp nya varianter hela tiden, säger Gisela Pettersson.

När det gäller nätdroger rent generellt så hade man 2015, enligt Gisela Pettersson, bevakning på över 500 olika substanser.

– Problemet ökar hela tiden. Det första halvåret 2016 hade vi 88 fall där vi hittat någon typ av nätdrog i de kroppar som obducerades hos Rättsmedicinalverket.

Hon säger också att anmärkningsvärt många förgiftningsfall inträffar i norra delen av Sverige.

– På Rättsmedicinalverket i Umeå undersöker vi alla onaturliga dödsfall som inträffar i region nord, där cirka 10 procent av Sveriges befolkning bor. Det vi har sett är att förgiftningsfallen varit oproportionerligt fler än vad som har varit förväntat utifrån befolkningsmängd.

Region nord omfattar Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands och Jämtlands län.

En lösning som diskuterats är gruppklassning av vissa droger, där fentanyl är en.

– Det man tänker utifrån gruppklassning är att man exempelvis ska narkotikaklassa själva ”skelettet” av fentanyl så att det inte ska gå att tillverka en ny analog genom att ändra den kemiska strukturen, och därigenom kringgå narkotikaklassningen, säger Gisela Pettersson men tillägger:

– I andra länder har man sett att det inte har löst problemet. De som tillverkar substanserna är supersnabba på att hitta nya drogformer. I vissa länder har man börjat fundera på att klassa läkemedel och droger utifrån effekten på människokroppen, till exempel om de påverkar andningsförmågan, men i Sverige är vi långt ifrån ett sådant resonemang.

Rättsmedicinalverkets studie är inte helt klar, men kommer att publiceras i en vetenskaplig tidskrift.

– Vi hoppas det här uppmärksammas och att vi får stopp på nätdrogerna. Det viktigaste budskapet för mig personligen är att nätdroger är livsfarligt och att användarna spelar rysk roulette.

De flesta dödsfall i studien är män i 30-årsåldern med ett tidigare känt missbruk. Men Gisela Pettersson hoppas även ungdomar ska nås av buskapet.

– Ungdomar kan sätta likhetstecken mellan att något som inte är narkotikaklassat är ofarligt, men det är totalt felaktigt och naiva ungdomar kan gå vilse. I arbetet kring drogprevention bland unga bör vuxna också ha med sig hur farliga nätdroger kan vara, säger Gisela Pettersson.

Vi hoppas det här uppmärksammas och att vi får stopp på nätdrogerna. Användarna spelar rysk roulette.