– Det spelar ju egentligen ingen roll vilket bolag som sköter verksamheten, Skellefteå kommun tvingas i alla fall stå för kostnader som ska in till den nya trafikmyndigheten. Även i städer där trafiken upphandlas, kostar det ju kommunen.
När det gäller länstrafiken har Skelleftebuss konkurrenter. Konkurrenterna som oftast inte har en moderkoncern som kan täcka upp röda siffror. Kan inte det påverka upphandlingssituationer?
– Nu är det ju så att kommunala bolag inte får gå med minus. Det måste gå ihop. Det är annorlunda för ett privat bolag, här kan det stå några miljoner minus utan att det är lika problematiskt.
Men om det stod tio miljoner minus under flera år, vilket det gjort för Skelleftebuss, så skulle det privata bolaget anses konkursmässigt.
– Jo, men det som är viktigt att förstå i sammanhanget, och som tingsrätten i Stockholm inte riktigt förstått, är just det faktum att koncernbidraget inte använts. Att bidraget främst haft till syfte att få balans på årsredovisningen.
I över 90 procent av kommunerna har man upphandlat stadstrafiken. Varför vill inte Skellefteå göra det?
– Vi har inte känt att frågan är aktuell. I större städer kan det vara en annan sak, men Skelleftebuss är en stor aktör som enkelt klarar den uppgiften, på ett kostnadseffektivt sätt. Jag tror inte att det finns privata alternativ som kan kliva in.
Vice oppositionsråd, Andreas Löwenhöök (M) tror att det behövs skattefinansiering för att Skelleftebuss ska utvecklas positivt, men tycker då att stadstrafiken ska upphandlas.
– Saken borde utredas ordentligt, så att vi inte bryter mot någon eventuell lagstiftning genom att inte upphandla. Vilken stadstrafik vi vill ha är en politisk fråga, och min uppfattning är att bolaget stått och stampat länge nu.
