Både han och vice ordförande Nicklas Sandström är medvetna om den snabba teknikutvecklingen. De håller också med Kurt Boman om att det här är vägen att gå.
– Patienter som kan göra mycket själva ska få göra det och det frigör resurser till dem som behöver vården mest. Vården måste bli mer individanpassad och det krävs också ett större egenansvar, säger Nicklas Sandström.
– Västerbotten är långt fram när det gäller e-hälsa och det krävs att vi utvecklar den ännu mer för att klara vården framöver, säger Peter Olofsson.
Samtidigt betonar han att man måste vara försiktig när man inför nya system för exempelvis självtester så att de blir patientsäkra.
Mer hemsjukvård
Båda tror att trenden med minskande antal vårdplatser forsätter.
– De minskar i hela Västeuropa. Vi vet inte var det slutar, säger Peter Olofsson.
De anser båda att kommer att krävas mer avancerad hemsjukvård i framtiden.
– Det innebär mer ambulerande personal och ett förändrat arbetssätt. Men som politiker får vi vara aktsamma så att det inte leder till en övervältningseffekt på anhöriga om det blir mer vård i hemmet, säger Nicklas Sandström.
IT-marknad
De är även positiva till fler distansundersökningar.
– Det frigör resurser. Det är dyrt att ha folk som åker långt med bil, säger Nicklas Sandström.
– Telemedicin är ett av våra prioriterade områden för att skapa likvärdig vård och klara våra geografiska utmaningar. Det är ingen slump att IT-bolag ser det här som en viktig framtida marknad, säger Peter Olofsson.
Han ser även möjligheter att använda telemedicin på andra platser än i glesbygd.
– Man kan exempelvis tänka sig virtuella vårdrum, såsom redan finns i Slussfors, vid handelscenter i Umeå och Skellefteå. Vården kommer dit där människor är, säger Peter Olofsson.
Mer specialisering
Han tror även att vi kommer att se mer specialiserad vård på de tre sjukhusen i länet. Det innebär att man kan hamna på något av de tre sjukhusen beroende på vilken behandling eller operation man ska genomgå, för att expertisen ska bli den bästa.
Mer primärvård
När det gäller förebyggande folkhälsoarbete pekar de båda två på att en stor omstrukturering måste ske.
– Vi kan se att svensk hälso- och sjukvård är sjukhusfixerad och att det behövs mer primärvård. Det är en oerhört viktig del för framtiden då vi lever allt längre, säger Nicklas Sandström.
Han konstaterar att andelen av den arbetsföra delen av befolkningen kommer att minska med 20 procent till år 2030. Detta samtidigt som vården blir mer avancerad och patienterna förväntningar ökar.
– Vi kommer absolut att behöva göra fler insatser för förebyggande hälsoarbete. Och jag anser att den bör ske på hälsocentralerna. Det är också därför de heter hälsocentraler och inte vårdcentraler till skillnad från resten av landet. Vi har slagit fast politiskt att vi ska göra en förflyttning från sjukhusvård till primärvård till egenvård, säger Peter Olofsson.
Nicklas Sandström tror däremot att utmaningen är så stor att ansvaret även måste ligga utanför hälso- och sjukvårdens område. Fetma och rökning är de två områdena han pekar ut som viktigast att få bukt med.
Anser ni att utvecklingen mot framtidens vård går tillräckligt snabbt?
– Vi måste bli bättre på att svara upp till utvecklingen. Tekniken finns. Problemet är att genomföra en omstrukturering och förändra arbetssättet i sjukvården, säger Nicklas Sandström.
– Man kan lätt få intrycket av att vi bara avvecklar vården, men jag tycker det sker nya saker dagligen. Förändringarna sker rätt snabbt nu och patienterna kommer också att kräva förändringar. Det kan ibland vara frustrerande som politiker att det inte går snabbare, men omorganisationen måste göras under ordnade former. Det är inte enkelt att ändra strukturer, säger Peter Olofsson.
Man kan lätt få intrycket av att vi bara avvecklar vården, men jag tycker det sker nya saker dagligen.