Båda delarna. Ett badkar kan både vara en avkopplande plats men även, åtminstone i filmvärlden, en skräckfylld.
Sent på kvällen anländer Marion Crane till ett murrigt motell. På förmiddagen samma dag fattade hon det drastiska beslutet att ta farväl av sitt tidigare liv och lämna allt bakom sig. Med sig i bagaget finns dock inte bara kläder och skor utan även en stor summa pengar tillhörande hennes numera före detta chef. Efter flera timmars bilkörning fattar hon beslutet att spendera natten där och trött efter dagens händelser bestämmer hon sig för att ta en dusch. Något verkar tynga henne när hon ställer sig i badkaret, men i samma sekund som vattnet börjar strila verkar allt vara glömt. Till och med faktum att hon har 40 000 stulna dollar i sitt motellrum. Istället verkar hon befriad och med ett nästintill hånfullt leende på läpparna tvålar hon in sig.
Men plötsligt dyker en siluett upp bakom duschdraperiet. Någon närmar sig Marion Crane. I nästa sekund dras draperiet bort och siluetten blir tydligare. Musiken startar. Argsint stråkmusik komponerad av Bernard Herrman skapar en skräckinjagande stämning. Sedan vet nog de flesta hur det slutar och vilken film det gäller. Troligtvis handlar det om tidernas mest kända filmscen ur Alfred Hitchcocks mästerverk "Psycho" från 1960. Scenen tog hela sju dagar och krävde 70 tagningar innan regissören själv var nöjd. Därför är det nog inte så konstigt att filmkritiker fortfarande räknar den till en av historiens mest fulländade scener.
Jämfört med litteraturens värld väljer filmvärlden oftast att göra om badrummen till en plats där skräck får ta över. För hur många blodfyllda scener har inte spelats in i badrum sedan 1960? Några exempel är den blodiga scenen i "Fatal attraction" då Michael Douglas och Glenn Close slåss mot varandra, bokstavligt talat med en kniv mot strupen. Eller vem minns inte skräcken när Freddy Kreugers ökända hand helt plötsligt dyker upp i en sömnig Nancy Thompsons (Heather Langenkamp) badkar i "A nightmare on Elm street"?
Men badkar är inte bara ett användbart objekt för den som önskar sprida skräck, utan ungefär lika ofta har vattenbehållaren använts för att beskriva lugn eller skapa intimitet. Ett exempel är hur journalisten och författaren Åsa Moberg använder badkaret för att på ett uppriktigt sätt berätta om sin egen förvirring som ung i självbiografiska "Kärleken i Julia Anderssons liv" (2011). En bok hon skrev under sent 1960-tal och tidigt 1970-tal. En annan svensk författare och journalist som använder badkaret genomgående är Maria Sveland. I sin debutroman "Bitterfittan" låter hon protagonisten Sara sjunka ner i ett hett bad varje kväll för att rensa tankarna och, ja, släppa lite av den bitterhet hon bär på. Åtminstone för stunden. I slutet av boken har också bitterheten ersatts mot en förhoppning och även detta sker i badkaret. Platsen författaren så ofta återkommer till.
Fast badkaret är givetvis betydligt mer än bara en avkopplande vattenbehållare. Inom kristendomen sker exempelvis troendedop genom att personen ifråga doppas bakåt i vatten, oftast i ett dopkar inomhus. Och den som ska konvertera till judendomen måste gå igenom ett visst antal etapper innan personen kan kalla sig jude. Den sista innebär nedstigandet i en mikve, ett rituellt judiskt bad. Så möjligtvis kan vattnets religiösa symbolik och renhet även ha inspirerat filmvärlden? För antalet filmscener med en kvinna liggandes naken i ett badkar, omgiven av ett mjukt drömskt sken, är många. Väldigt många. Ett bra exempel är scenen ur "American beauty" när en tonårig Mena Suvari ligger i ett badkar medan en betydligt äldre Kevin Spacey sitter bredvid och fluktar.
Scenen är också ett exempel, eller till och med förklaring, på varför just skräckscener i badrum och framför allt badkar är så tacksamma att spela in. Och varför de sätter sådana spår hos tittarna. Badkaret eller duschen är, tillsammans med sängen (som också förekommer i åtskilliga skräckfilmer), platsen där vi människor är mest utlämnade. Men också en plats där vi vill känna oss trygga. Just därför är det så skräckinjagande när någon smyger sig på. Oavsett om det sker bakom draperiet eller från badkarets botten.
Men var lugn, känns det läskigt att stiga ner i badkaret efter att ha läst detta går det alltid att trösta sig själv med att händelserna ovan trots allt bara har skett på film.
Trendsättare. Den berömda duschscenen i "Psycho" då Marion Crane (Janet Leigh) mördas är numera kultförklarad.