PUNK/GARAGE. "It's just as bad as the EP, only slightly longer". I sådana ordalag beskrev Perfect pussy's frontkvinna Meredith Graves skillnaden mellan den sedan tidigare hyllade EP:n "I have lost all desire for feeling" och debutalbumet. Hård, och orättvis, beskrivning om ni frågar mig, men i slutändan likväl passande då "Say yes to love" är en hård uppgörelse med just orättvisor.
"Big stars", "Work" och "Driver" är tre spår som känns extra tunga på en slamrig skiva som uppmäter knappt 23 minuter. Den ilska och ifrågasättande mot sig själv samt den dömande omvärlden som ryms i Graves textrader hamnar dock i skymundan. Sången är placerad så långt bak i ljudbilden att det nästan låter som hon blev utestängd från studion och desperat försöker nå fram från en närliggande korridor. Det är dock helt självvalt då Graves i intervjuer sagt att hon inte tycker om sin röst och därför begravt sången i en intensiv ljudmatta av gitarrer, bas, trummor och synt. Synd om ni frågar mig då rösten är som gjord för att sparka in de mest stängda av dörrar.
ANDERS SAMUELSSON