Kockar. Anki Wikdahl och Ingela Lindgren i färd med att fixa dagens lunch.
– Vi är alltid ute, både på för- och eftermiddagen, förklarar förskolläraren Lena Stenlund, när skidåkarna försvunnit ut genom dörren.
Vi befinner oss på Dojan, en av tre avdelningar på Prästbordets förskola i Skellefteå – den äldsta i kommunen som dessutom funnits i samma lokaler sedan starten 1967. Nyligen firades 50-åringen med Öppet hus där besökarna bland annat fick en historisk vandring i förskolevärlden.
Lena Stenlund började som förskollärare på Prästbordets förskola 1985. Hon är en som sett till att bevara leksaker och kläder som visades upp vid det välbesökta jubileet.
På galgar hänger barnkläder. Ett pärlband i tid från 1960-talet och framåt. Lena Stenlund plockar ner ett pussel från en hylla – tummat av många barnhänder men fullt användbart.
Jodå. Jag kommer själv ihåg både pusslen med knoppar och bilderböckerna.
Mycket i förskolevärlden har förändrats med tiden. Personalen redogör bland annat för förskolans läroplan som kom 1998 och revideras kontinuerligt. Den innehåller den värdegrund som arbetet vilar på, men även de strävansmål förskolan har. Mycket handlar om vardagslärande, förskolan ska lära barnen att klara vardagssituationer och utveckla social kompetens, men också ta del av olika ämneskunskaper.
– Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande, sammanfattar Lena Stenlund.
På Prästbordets förskola jobbar man med teman som kopplas till lustfyllt lärande för barnen. Resor är ett och fordon ett annat.
– Vi är lyhörda för vad barnen är intresserade av, säger Lena Stenlund och får medhåll av förskolläraren Annki Norsten.
I dag består Prästbordets förskola av tre avdelningar med 19 inskrivna barn på vardera. Personalen består av förskollärare och barnskötare och man jobbar i team – alla hjälps åt.
– Det här är ett stabilt ställe. Vi har låg personalomsättning, förskolan är lagom stor och vi har många naturområden inom räckhåll, säger Lena Stenlund.
Vi går genom en korridor till en annan avdelning och möter barnskötaren Ann-Britt Holmström, som arbetat här i 35 år.
– Många familjer har barn som är från ett till sex år här och det är roligt att se barnen växa upp, säger hon.
Ute leker barn i snön och i tillagningsköket råder full aktivitet där dagens lunch förbereds: Tacobuffé. Från andra delar av lokalerna hörs ljud av musik och barnröster. Den här dagen har man Mello-genrep och ett av barnen har födelsedag.
I ett skötrum byter barnskötaren Anneli Degerfeldt blöjor på ett av de mindre barnen.
– Förskolan har förändrats mycket sedan jag började 1992. Nu är det större barngrupper och vi har en egen läroplan. Det bästa med jobbet är alla härliga ungar man får träffa varje dag, säger hon och ler mot den lille pojken.
Visst är lokalerna slitna på sina ställen, men snart blir det nytt och fräscht. Lokalerna ska nämligen rivas och nya sättas upp. Och där kommer Prästbordets förskola att fortsätta samma verksamhet – kanske ytterligare 50 år.
Väl omskött. 1994 satte barn på förskolan frö – nu strävar en prunkande växt uppåt. Foto: Karin Israelsson.
Tidsepoker. Barnböcker från olika årtionden finns i ett skåp på förskolan. Foto: Karin Israelsson.
Utställning. Lena Stenlund pekar på en bild på förskolebarn som ingår i utställningen på Prästbordets förskola. Fakturor över kostnader från starten är till och med sparade och bevarade. Foto: Karin Israelsson.
Pusslar vid fruktstund. Elvira Pettersson och förskolläraren Annki Norsten lägger pussel och äter frukt. Foto: Karin Israelsson.
Skidtjej. Milla Lindberg gör sig redo för en skidtur innan lunch. Foto: Karin Israelsson.
Kollar mobilen. Filip Lundin pillar nyfiket på en mobil. Barnskötaren Anneli Degerfeldt har arbetat på just den här avdelningen i två år. Foto: Karin Israelsson.
Lunchen är serverad! Matvagnen är efterlängtad. Sedan blir det vila för de mindre barnen och kanske lässtund för de lite större. Foto: Karin Israelsson.