Vittra,skogsrå, varsel, fegljus, bärarn- ja namnen är många på de företeelser som fanns förr, men som nu tycks ha försvunnit.
Men nu vill tjejerna på ABF i Malå, Ann-Sofie Strandgren och Monika Lundmark blåsa liv i gamla berättelser.
– Jag gillar verkligen att höra spökhistorier. Min farfar berättade många för mig när jag var barn, jag är fortfarande väldigt mörkrädd efter det, skrattar Ann-Sofie.
Tror du att folk bär på övernaturliga, oförklarliga upplevelser?
– Ja, främst äldre. Jag vill höra dem berätta om spökenoch sådana upplevelser.
Ann-Sofie tror att en grupp kan inspirera till att minnas.
– Om man har en plats där det verkligen är okej att prata om ”konstiga saker och händelser”, då tror jag fler vågar erkänna vad de upplevt, säger hon.
Det ska bli öppna samtalsträffar, inga krav på anmälningar eller avgifter finns.
Varför har berättelserna försvunnit, tror du?
– Vi har inte tid att umgås på samma sätt över generationer längre. Vi lyssnar inte heller aktivt på varandra. Engagemanget är ytligare nu än då. Berättandet var ett sätt att roa sig förr, det ersatte tv-serierna och datorerna.
Oförklarliga ting, varför just det?
– Människan har alltid fascinerats av mysterier. Och gillar att skrämma upp oss, det talar väl behovet av skräckfilm för, säger hon.
Har du själv haft några oförklarliga upplevelser?
– Nej. men det ska bli spännande att höra om osaliga andar som vandrat runt. Finns minst en sådan i varje by.