Trenderna fortsätter. Förstagångsväljarna blir 62 000 färre och uppgår totalt till 383 000, visar de preliminära SCB-siffrorna. Det innebär att gruppen kommer att utgöra 5,3 procent av alla röstberättigade. Förra valet var den andelen 6,2 procent. Överhuvudtaget är de unga, 18-24 år, ovanligt få jämfört med 2014 års val, 122 000 färre. Bakgrunden är förstås att det föddes relativt få barn runt millennieskiftet.
Färre unga skulle kunna missgynna partierna på vänster- och högerkanten.
- De unga röstar ungefär som folk gör mest, men höger- eller vänstervindar tenderar blåsa lite kraftigare bland de unga, säger statsvetarprofessorn Henrik Oscarsson.
Trogen gruppDe unga väljer i större utsträckning utmanar- och nischpartier. På senare tid har polariseringen också blivit tydligare, vilket gjort att det blåst både höger- och vänstervindar samtidigt, enligt Oscarsson.
Pensionärerna blir som vanligt en viktig väljargrupp. I ålderspannet 70-79 år har det blivit 145 000 fler jämfört med 2014 års riksdagsval. Traditionellt är folkrörelseknutna partier som Socialdemokraterna och Centerpartiet starka i den äldre gruppen, enligt Oscarsson.
- Det är ofta en trogen grupp, inte så svåra att mobilisera, säger han.
Han tonar dock ner betydelsen av hur åldrarna rör sig i valmanskåren, i alla fall på kortare sikt.
- Demografin är viktig, men avgör inte ett riksdagsval, säger Oscarsson.
Röstar vänsterSamtidigt får 123 000 fler utländska medborgare rösta i kommunalvalen. Totalt beräknas omkring 578 000 utländska medborgare få rösta i kommunalvalen. Detta gäller om man varit folkbokförd i Sverige tre år i följd före valet, enligt SCB.
Det gynnar partierna vänster om mitten.
- Det brukar vara en slagsida åt vänster om de röstar som tidigare, säger Oscarsson.
Men generellt är valdeltagande betydligt lägre i de grupperna än bland valmanskåren i övrigt, enligt Oscarsson.