Jonathan Kasselskog, Byske.
Frågan är, hur ser vår beredskap ut om oron tilltar ytterligare. Norran har besökt jägarbataljonen i Arvidsjaur och speglat stämningarna där.
Det som förr kallades K 4 utlokaliserades från Umeå till Arvidsjaur 1980. Det handlade om regionalpolitik, många yrkesmilitärer ville se en etablering i Kalix, men politikerna fastslog att det är Arvidsjaur som gäller. När kalla kriget tog slut hamnade K 4 åter på kartan igen. Invasionsförsvaret skulle gå i graven, fokus sattes på ett så kallat insatsförsvar och då var frågan om K 4 behövdes.
I det så kallade insatsförsvaret anses det behövas så mycket färrre soldater än i det gamla invasionsförsvaret. Kalla kriget var över och det gamla försvaret med en rad material i mobiliseringsförråd ansågs inte längre behövas.
En rad regementen i Boden las ner. Nedskärningar skedde också i Arvidsjaur, men någon total nedläggning blev det inte. Under värnpliktstiden utbildades uppemot 800 jägarsoldater i Arvidsjaur. Nu finns bara en bataljon kvar, cirka 500 personer. Det handlar numera om yrkessoldater och yrkesofficerare. Plikten att göra värnplikt ligger vilande sedan 2010.
Ett nationellt försvar
Politikerna talar nu om att mer fokus framöver ska ligga på vårt nationella försvar, de senaste åren har inriktningen mer gällt internationella insatser. Vid jägarbataljonen välkomnar man att politikerna nu talar om att skjuta till mer pengar till försvaret. Det kan innebära nyanställningar och fler övningar.
Under kalla kriget var försvarsmakten oerhört viktig för Arvidsjaur och Norrbotten ur ett arbetsmarknadsperspektiv. Boden var landets största militärstad. Från gränstrakterna mot Finland och ner till Bodens fästning fanns stora utbyggda försvarslinjer som skulle möta inkräktaren som förväntades komma från Ryssland.
Bakom fiendens linjer
På den tiden skulle jägarsoldaterna jobba bakom fiendens linjer för att skaffa underrättelser och bekämpa framryckningen. Dessa arbetsuppgifter gäller fortfarande, skillnaden är att numera är numerären så mycket mindre än förr då hundratusentals soldater skulle kunna rycka in vid en mobilisering för att försvara vårt land. Dessutom innebär jägarbataljonens uppgifter numera ett ökat fokus på att bekämpa en motståndares avgörande funktioner, till exempel ledning. De soldater och officerare som Norran talat med i Arvidsjaur tror inte att politikerna kommer fatta beslut om att vi ska gå tillbaka till den gamla modellen. Kostnaderna skulle bli extremt höga och hotbilden ser inte likadan ut nu som under kalla kriget är argumentationen.
Andra verksamheter
Inne på det forna regementsområdet där jägarbataljonen håller till finns också andra verksamheter. Fortifikationsverket har verksamhet där, det gäller även arbetsförmedlingen och kriminalvården.
Jägarsoldaterna ska kunna verka i alla miljöer, både öknen i Mali, bergstrakter i Afghanistan och i kyla, mörker och glesbygd i våra hemtrakter. Att vara jägarsoldat har alltid varit en aning mytomspunnet. Det handlar om elitsoldater, utbildningen är stenhård, det gäller att orka med umbäranden och strapatser. Skillnaden nu jämfört med förr är att en jägarsoldat kan tillhöra båda könen, så var det inte förr.
Skillnaden nu mot tidigare är även att gamla klassiska logement inte finns kvar längre. Där bodde de värnpliktiga, men nu då det handlar om yrkessoldater så bor de flesta ute på samhället. En del deltidssoldater bor dock även i södra Sverige, de kommer upp till Norrbotten vid övningar.
En besöksort
Arvidsjaur har även blivit en klassisk besöksort för yrkessoldater från hela världen. Den så kallade vinterenheten lockar med övningar i kyla och mörker. När man går runt i samhället märks tydligt att globaliseringen på allvar nått Arvidsjaur. Biltestare, turister och yrkesmilitärer talar engelska, tyska och andra språk.
Överbefälhavaren Sverker Göransson talar om att när försvaret i dess nuvarande form är fullt utbyggd i början av 2020-talet så kommer vi ända bara ha utsikter att försvara vårt land i en vecka. Dessa fakta tillsammans med Putins annektering av Krim och kränkningarna mot vårt luftrum och vårt innanhav har inneburit att diskussionen om ett eventuellt Nato-medlemskap tagit fart igen.
Detta är dock ingen het snackis på jägarbataljonen. ”Det där får politikerna sköta”, är argumentation. I närtid finns i stället förhoppningar att göra något åt den arbetssituation som råder för yrkessoldaterna. Avhopp är vanligt förekommande. Anledningen är bland annat lågt löneläge.
Byskebon som ställer upp
Jonathan Kasselskog, 22 år, från Byske är yrkessoldat. Han har gjort sin grundläggande militära utbildning vid jägarbataljonen och har varit anställd i ett och ett halvt år.
När Norran möter Jonathan arbetar han med sina kompisar för att bättra på skidkunskaperna inför vinterns hårda övningar. Jonathan stortrivs som yrkesmilitär, fördelarna är bland annat sammanhållningen och de varierande arbetsuppgifterna.
– Minst ett par år till vill jag fortsätta som yrkessoldat.
Jonathan tillhör den första skvadronen inom bataljonen. Han lovordar bland annat den inplanerade fysträningen på arbetstid.
– Det skulle vara kul om det var fler från Skelleftetrakten här. Men många gruvar sig nog att söka den här yrkesbanan, kraven är höga.
Minst ett par år till vill jag fortsätta som yrkessoldat.
Trivs i Arvidsjaur. Jonathan Kasselskog, Byske, är den enda yrkessoldaten från Skelleftetrakten. Jonathan ser fram emot vinterns övningar.
16 nya jobb på K4 regemente år 2002
Säkerhetsofficer Gert Nilsson år 2002
350 årsjubileum efter slaget vid Nowodwor. år 2005-09-19
Vybild över K4 , år 2002
Jonathan Henriksson KB-elev år 2002
Björn Eliasson är stabschef vid jägarbataljonen. Han hoppas och tror på mer resurser till försvarsmakten.
Här har tusentals soldater passerat sedan K 4 etablerades 1980. Nu är numerären betydligt mindre, men kanske kan oron i omvärlden innebära att fler soldater ska utbildas i Arvidsjaur.
Kall vintersäsong stundar efter jul. Jägarsoldaterna jobbar nu för fullt med förberedelser för tuffa övningar i ödemarken.