Vid kongressen fick fyra lärare tillsammans med 250 andra lärare från 70 gymnasieskolor runt om i Sverige dela med sig av sina kunskaper och bli inspirerade till nytänk. Men där delades också oron för hur man ser på de estetiska ämnena som kunskapskälla.
– Alla upplever samma sak, att det sökandet till estetiska programmet minskar för att folk inte tror att den är högskoleförberedande, vilket den är, säger Susanne Nordin.
Nordin berättar att i Skellefteå kan man idag se konsekvensen av det politiska beslutet att ta bort estetik verksamhet som ett obligatorium.
– I år hade vi för få sökande till dans och teater, så vi får lägga den på paus till nästa år, säger hon.
Fick tycka till
Just nu pågår en statlig utredning för att se hur man kan återinföra estetik verksamhet igen, och på kongressen satt Staffan Lidman med i en grupp som fick komma med förslag på hur det ska gå till.
– Undersökningen har bara växt och växt, idag är 500 personer på Skolverket involverade i frågan, säger han.
Alla fyra menar att det är viktigt att estetiken återinförs som ett obligatorium. Dels för att de anser att det är ett bra komplement till den teoretiska kunskapen. Men, också att det är viktigt att det finns flera olika sätt att ta till sig kunskap på.
– Att premiera ett inlärningssätt är föråldrat. Det finns forskning som säger att om man vill bli bättre på till exempel matte så kan det vara bättre att man tar en extra musiklektion än att ta en extra mattelektion. Därför är det viktigt med estetik i skolan, säger Åsa Granlund-Jonsson.
Alla upplever samma sak, att den estetiska verksamheten minskar för att folk inte tror att den är högskoleförberedande, vilket den är.