Nytt motionspass. Sayed Zaker, Dawood Ibrhamimi och Mohammed Yasin gillar skidåkning och trion funderar på att ställa upp i Nasaloppet.
Norran åkte häromdagen runt i Jörn för att spegla flyktingsituationen i samhället. Den som kanske har bäst insikt i ämnet är just Musa. Han har bott i Skellefteå i drygt tre år och i arbetet som integrationsassistent möter han dagligen flyktingar. Han konstaterar att genom jobbet får han chans att bryta den isolering som kan uppstå på en liten ort i ett främmande land.
– Jag har själv arbetat åt UNHCR, en FN-organisation, innan jag flydde till Sverige.
I Sudan arbetade Musa med att stötta barnsoldater som ville lämna sina destruktiva liv.
– Jag arbetade också som frilansjournalist.
Se klippet där Mohammed Musa lär ut skidåkning här:
.lemonwhale-embed-container { position: relative; padding-bottom: 56.25%; height: 0; overflow: hidden; max-width:100%; }.lemonwhale-embed-container iframe { position: absolute; top: 0; left:0; width: 100%; height: 100%; }
Oroligheter i området och förföljelser han blev utsatt för innebar att Musa tvingades lämna Sudan.
– Nu bor jag med fru och son i Jörn. I framtiden vill vi gärna bo kvar i Skellefteå kommun.
Får samhällsinformation
Musas jobb är omväxlande. Det handlar om att ge asylsökande samhällsinformation, berätta om vilka regler och lagar som gäller i Sverige. Vilka myndigheter som finns samt att också erbjuda fritidsaktiviteter som kan bryta isolering som kan uppstå.
Fritidsaktiviteterna består bland annat av skidåkning. Ett gäng killar från Afghanistan brukar möta upp när Musa har skidåkning på schemat.
– Det här är första gången jag har på mig ett par skidor, säger Mohammed Yasin Shafie.
Lär sig grunderna
Övriga gänget lär ut grunderna till Mohammed och nu funderar han på att ställa upp i något skidlopp. Sayed Zaker är högutbildad ingenjör från Afghanistan. Sayed är flitig skidåkare och tipsar Yasin hur man tar sig fram i skidspåren. Sayed praktiserar på ABF och han och hans familj väntan sedan lång tid på besked från Migrationsverket.
På frågan hur flyktingarna mår i dagsläget i Jörn är svaret från Musa att många har psykiska problem. Lång väntan på besked, ovisshet inför framtiden och långa handläggningstider är sådant som ständigt finns i tankarna.
– Många förstår att Migrationsverket har en tung arbetsbörda. Men när det ofta dröjer över ett år innan man får komma till ett första samtal så känns det förstås frustrerande.
Det finns exempel på flyktingar i Jörn som varit där i över sju år och där det fortfarande finns oklarheter om de ska få uppehållstillstånd.
Dyra resor
Musa konstaterar att fler är i behov av att besöka Röda Korsets traumacenter i Skellefteå. Bekymret är att resorna till Skellefteå tär hårt på den knapra enskilda kassan. 72 kronor ges dagligen i bidrag, en nivå som legat still sedan 1992, och tur och returresa mellan Jörn och Skellefteå motsvarar drygt två dagars ersättning.
– Det innebär att vissa helt enkelt avstår från att söka hjälp eller att de inte dyker upp på inbokade tider, säger Musa som hoppas att politikerna kan fatta beslut om någon form av resesubventioner.
Är det då någon skillnad nu i Jörn jämfört med då Musa själv bodde i Jörn som asylsökande.
– Det finns mer av samhällsinformation nu och fler fritidsaktiviteter.
Detta faktum är förstås positivt, men utmaningen är att verkligen få med flyktingarna till sammankomster.
– Dessvärre är många uppgivna, de är bara hemma, sover, äter och tar sig inte för någonting. Framförallt känns det som att flyktingarna från Afghanistan mår dåligt.
Återförening
Det som tynger många är svårigheterna att få familjer återförenade. Migrationspolitiken har skärpts, något som enligt Musa märks tydligt i Jörn. Samtidigt är det så att många flyktingar rotar sig på orten. Bekymret är förstås att hitta jobb och bostad. 25 flyktingar som har uppehållstillstånd har lyckats bygga upp en tillvaro i Jörn med jobb, studier och bostad.
Hur ser då förhållandet ut mellan ortsbor och flyktingar. Enligt Musa är det inte alltid så lätt för nyanlända flyktingar att skapa kontaktytor.
– Generellt sett är dock Jörnsborna trevliga, det påpekar många flyktingar.
Svenskakurser
När man går runt i samhället märks det tydligt att civilsamhället på många sätt ställer upp för att förbättra integrationen. Kyrkan gör ett stort jobb, så även studieförbunden. Tre gånger i veckan har Medborgarskolan kurser i svenska för asylsökande. Erika Larsson skriver svenska ord på whiteboardtavlan och de närmare 20 församlade tränar på uttal.
– Afghanerna är den största gruppen när jag undervisar, säger Erika Larsson som tidigare arbetat med ensamkommande flyktingbarn.
– Jobbet här i Jörn trivs jag bra med. Studiefliten är stor.
I en paus under Erikas lektion ställer Norran några frågor till två killar från Syrien. Mohammad kommer från en stad i södra Syrien, Daraa, en stad där revolutionen utbröt för sex år sedan.
– Många av mina vänner har dött, många sitter fängslade och många har flytt.
Litet fredshopp
En annan kille, som har samma namn, kommer från storstaden Homs, en stad som tillsammans med Aleppo är de två städer som drabbats hårdast av inbördesstriderna.
– Min fru är kvar i Syrien, förhoppningen är självklart att vi snart ska kunna återförenas. Just nu håller Al Assad staden Homs i ett järngrepp, rapporterna till mig säger att folk knappt vågar gå ut.
Hur ser då de två killarna på förutsättningarna för fred i Syrien?
– Dessvärre, det ser inte så ljust ut. Vi befarar att kriget inte kommer att ta slut i närtid.
Hur trivs då de båda i Jörn?
– Kontrasterna är givetvis enorma jämfört med Syrien. Jörn är bra och det bästa är givetvis att vi slipper oroa oss för bomber.
Ovisshet oroar. Mohammed Musa är integrationsassistent i Jörn. Han oroas av att så många flyktingar mår dåligt då handläggningstiderna är långa och att ovissheten växer hos de asylsökande.
Inspirerande jobb. Erika Larsson arbetar åt Medborgarskolan med att lära ut svenska till asylsökande.