Läs alltid boken innan du ser filmatiseringen. Känns uttrycket bekant? Troligtvis. Alla bokfantaster världen över har nog gett ifrån sig dessa ord vid ett eller ett flertal tillfällen och det finns anledning till det.
Samma sak gäller tv-produktioner baserade på litterära verk. Piper Kermans självbiografiska bok ”Orange is the new black – mitt år i ett kvinnofängelse” är ett bra exempel på detta. Den hyllade tv-serien med samma namn slog världen med förtjusning när den hade premiär på streamingsajten Netflix. Mycket tack vare regissören Jenji Kohans karakteristiska sätt att blanda humor med allvar på.
Men nog pratat om tv-serien ”Orange is the new black”. För boken som varit dess grund förtjänar minst lika mycket omnämnande och uppskattning. Dock på ett annat sätt. Piper Kermans bok uppmärksammar viktiga samhällsfrågor, ifrågasätter kriminalvården och avslöjar en värld som sällan får synas i rampljuset. Boken har inte riktigt det underhållningsvärde läsaren kanske förväntar sig men är desto mer viktig. Författarens imponerade sätt att blanda hårddragen fakta med sina egna upplevelser är också ett guldkorn i sig. Med andra ord, där tv-serien får omvärlden att skratta är det boken som förstummar och berör.
Väl värt att nämna är att Piper Kerman i dag ofta föreläser för kriminologi- och juridikstudenter samt advokater om sina upplevelser i ett kvinnofängelse.
EMILIE SJÖLUND