Uppsvullen. Kellys nos var helt uppsvullen och hon hade smärta och muskeldarrningar i hela kroppen. Foto: Privat.
Det var sommaren 2011 då Maria Tafvelin var ute i Bygdsiljum med sin hund Kelly som är en podengo-mix. Plötsligt hörde hon hur Kelly, som gick en bit framför henne, pep till.
– Jag trodde först hon bara hade blivit överraskad. Men då jag såg hennes blick förstod jag direkt, säger Maria Tafvelin.
Maria Tafvelin som är en van hundägare visste precis då hur hon skulle agera.
– Jag tog upp henne i famnen så att hon skulle bli stilla. Min dotter ringde jourveterinären och vi åkte i ilfart dit, säger hon.
Och det är inte alla som har koll på vad man ska göra när hunden blir biten av en giftorm. Maria Tafvelin tror att hennes kunskap kan ha räddat hundens liv.
– En del tror att det räcker att ge hunden kortisontabletter. Det gör det inte, säger Maria Tafvelin.
Efter att ha vart på akuten fick Kelly följa med hem då allt såg bra ut. Men bara någon dag senare blev läget genast sämre. Kellys ansikte svällde upp och hon fick åka in till veterinären igen. Den här gången för att bli skickad till Luleå för specialbehandling. Maria Tafvelin fick höra att prognosen såg dålig ut och Kelly låg kvar i 4 dagar hos veterinären.
– Två dagar efter ormbettet blev hon riktigt dålig. Hon hade muskeldarrningar i hela kroppen och orkade inte ens lyfta huvudet från sängen. Hon var så påverkad att hon skrev direkt jag rörde vid henne, säger hon.
I dag mår Kelly bra och vandrar gärna i skogen med Marias andra tre hundar. Men säkerhetstänket har förändrats hos Maria sedan olyckan.
– Jag släpper inte lös hundarna lika långt framför mig i dag, säger hon.
Huggormar är en välkänd fara bland hundägare och man varnar och hjälper gärna varandra.
– Tidigare i sommar såg jag en huggormsunge så jag fotade den och la upp i en grupp för hundägare på Facebook, säger hon.
Men även om många är medvetna om hur farligt ormgiftet är för hundar så tror inte Maria att alla vet om hur viktigt det är att kolla upp det.
– Den gamla skolans veterinärer säger att man alltid ska ha med sig kortisontabletter då man går i skogen. Men ny forskning säger att dödligheten inte minskar för de som behandlar med kortison, säger Maria.
Och Maria får stöd av Veterinären Helena Törnelius.
– Hundar kan lätt känna sig för pigga om de får kortisontabletter. Då vill de inte sitta still och giftet sprider sig, säger Helena Törnelius.
Helena brukar varje år få behandla hundar som blivit bitna av huggormar. Hundar som inte alltid överlever. Hon tror att många har en övertro att kunna bota huggormsbettet själv.
– Vissa tror att det räcker att ta hem den och se till att den dricker mycket vatten. Men hunden får aldrig i sig tillräckligt med vatten, säger hon.
Enligt Helena finns det inget jättebra knep att förhindra huggormsbetten förutom att inte alls ha hunden lös.
Maria Tafvelin hade tur som hade kunskapen hur man ska reagera då ens hund blir biten. Alla fyra hundar är i dag en viktig del av hennes liv.
– Jag lägger verkligen all tid utöver mitt arbete på hundarna. De är mitt liv, säger hon.
Två dagar efter ormbettet blev hon riktigt dålig. Hon hade muskeldarrningar i hela kroppen och orkade inte ens lyfta huvudet.
Helt frisk. Kelly mår i dag bra och har inga spår från huggormsbettet i nosen för fyra år sedan. Foto: Jeanette Lövgren.
Går i skogen. I dag tar Maria Tafvelin sina hundar på promenad i skogen ofta. Men hon har säkerhetstänket i bakhuvudet hela tiden. Foto: Jeanette Lövgren.