Utöver detta anser Försvarsmakten att det behövs ytterligare fem miljarder kronor från 2021, "för att motverka en förmågenedgång".
ÖB Micael Bydén varnar för vad som händer om inte försvaret får de begärda pengarna.
- Vi kommer inte att nå den förmågenivå som låg i planen, vi når inte ambitionen. Det andra är att tappen i förmåga efter 2020 ökar snabbare. Det är en risk för Sverige, säger han på en presskonferens.
I planeringen för 2019-2021 behöver Försvarsmakten senarelägga, nedprioritera och sänka ambitionen i övningar, projekt och investeringar om det inte sker tillskott av pengar.
Avstannad förmågaEnligt Försvarsmakten kommer "förmågeökningen" inom försvaret att avstanna före 2020 med nuvarande planering för att därefter vika.
"Flera av de satsningar som tillkommit genom de senaste årens ekonomiska tillskott kommer inte fullt ut kunna genomföras som planerat eller vidmakthållas", står det i budgetunderlaget.
De har dock varit positiva för försvaret, enligt ÖB.
- Försvarsmaktens krigsduglighet ökar relativt läget 2016, vi vidmakthåller förband såväl hemma som långt borta och får en mer stabil personaluppbyggnad, säger Micael Bydén och fortsätter:
- Vi stärker ledningsförmågan och ökar förutsättningarna för våra brigader att utvecklas. Men samtidigt som vi planerar för det här så är planeringsläget klart utmanande för oss. Vi har därför och återigen tvingats göra tuffa avvägningar och prioriteringar.
Ökade kostnaderGeneraldirektör Peter Sandwall framhåller att kostnaderna för materiel ökat successivt mer än planerat.
- De ekonomiska ramarna har satt tydliga begränsningar. Vi har gjort ett stort och omfattande arbete för reducera och senarelägga investeringar för att komma in i de ekonomiska ramarna, säger han.
- Den samlade omfattningen är tydlig, det får en negativ inverkan på krigsdugligheten de kommande åren. Den avstannar 2020 och viker därefter snabbare än planerat, säger Sandwall.
Enligt ÖB så skulle de pengar Försvarsmakten begär innebära att försvaret är tillbaka på grundplanen och kan undvika förmågetapp.
- Då når vi den nivå vi själva planerat för, säger Peter Sandwall.
Ny bedömningRegeringen har dock börjat tröttna på att Försvarsmaktens ekonomiska bedömningar ändras från år till år. Därför har statskontoret fått i uppdrag att analysera om de ekonomiska underlagen från Försvarsmakten är ändamålsenliga som underlag för budgetprocessen.
När uppdraget gavs i mitten av februari konstaterade regeringen att det i dialogen med Försvarsmakten under hösten och vintern framkommit att myndigheten gör en ny bedömning av sin ekonomiska situation i jämförelse med den som låg till grund för budgetpropositionen för 2018.
Begärde mer förra åretÄven för ett år sedan begärde Bydén mer pengar, då för åren 2018-2020. Det handlade sammanlagt om 6,5 miljarder kronor på grund av kostnadsökningar för materiel och materielunderhåll.
Den begäran hörsammades av politikerna. Regeringen, Moderaterna och Centern kom i augusti överens om att höja anslagen med sammanlagt 6,8 miljarder 2018-2020.
ÖB påpekade dock i Sälen i januari att en stor del av pengarna är bundna till åtgärder och satsningar som politikerna har kommit överens om. Han önskade mer ekonomisk handlingsfrihet.
Nyligen presenterades utredningen om Försvarsmaktens långsiktiga materielbehov fram till 2030. I den bedömdes att Försvarsmaktens budget enbart för vidmakthållandet av befintlig materiel och materielunderhåll för 2018-2025 är underfinansierad med åtminstone sex miljarder kronor.
Oförutsedda kostnadsökningar är ett ständigt problem för planeringen av försvarsbudgeten. Materielutredningen konstaterade att materielunderhållskostnaderna har ökat med över 300 procent från 2012 till 2017 och förväntas öka ytterligare fram till 2025.