Elisabeth Sinclair, projektledare på Norrbotniabanegruppen, berättar att ansökan måste vara inne på måndagsmorgonen och att man har jobbat intensivt med handlingarna in i det sista.
Ansökan omfattar planering av sträckan Umeå–Skellefteå och en fördjupning av etappen Umeå-Dåvamyran. Om allt går som det är tänkt ska EU och regionen bidra med 100 miljoner kronor vardera.
Anledningen till att Norrbotniabanan AB landade på just det beloppet och den sträckan är att man noggrant gått igenom vilka pengar som finns att fördela, vad som är realistiskt att söka och vad det skulle räcka till.
– För oss är det otroligt viktigt att vi kommer upp till Skellefteå. Det är viktigt att visa att det inte är någon återvändsgränd, säger Elisabeth Sinclair.
Närmast ska Trafikverket sammanställa alla ansökningar från hela Sverige. De ska sedan presenteras för regeringen, som har att fatta beslut i februari. Senast den 26 februari ska en eventuell ansökan ligga på EU:s bord.
– Nu håller vi alla tummar, säger Elisabeth Sinclair
Vad blir då avgörande för att ansökan ska gå igenom? Ja, enligt Elisabeth Sinclair handlar det först och främst om att få regeringens godkännande.
Tidigare har alliansregeringen avslagit ansökningarna med hänvisning till att Norrbotniabanan inte finns med i den nationella planen. Nu efter regeringsskiftet känns det mer lovande.
– Det känns som att vi får positiva signaler från regeringen, men nu är det upp till bevis. Sedan hänger mycket på oss, att vi gör en tillräckligt bra ansökan.
Hela sträckan mellan Umeå och Luleå beräknas gå på 26 miljarder kronor, varav EU kan komma att bidra med upp till åtta miljarder.
Enligt Elisabeth Sinclair kan en byggstart tidigast ske 2018 och tågen börja rulla någon gång omkring 2028.
För oss är det otroligt viktigt att vi kommer upp till Skellefteå.