Ny kyrkohandbok öppnar kyrkan

Den nuvarande kyrkohandboken som reglerar hur olika gudstjänster och kyrkliga handlingar ska ske håller på att förnyas. Leder projektet gör stiftsdirektor Solveig Ininbergs, född och uppvuxen i Önnesmark.

Bureå kyrka. Varken Solveig eller Boel bor i Bureå till vardags men har stugor utanför Skellefteå där de spenderar delar av sommaren. Foto: Anders Lundqvist.

Bureå kyrka. Varken Solveig eller Boel bor i Bureå till vardags men har stugor utanför Skellefteå där de spenderar delar av sommaren. Foto: Anders Lundqvist.

Foto: Foto: Anders Lundqvist.

Not Found2017-07-27 10:00

Arbetet med att utforma en ny kyrkohandbok har varit en tidskrävande process som tagit 11 år. Den föreslagna kyrkohandboken har genomgått remisser, kritik och har testats runt om i landet.

– Det hela är en väldigt demokratiskt process där alla inblandade parter har fått säga sitt. 2016 hade alla församlingar tillgång till ett nytt förslag av kyrkohandboken, då fick vi in 6-7 000 sidor med återkoppling och kritik, säger Boel Hössjer Sundman, präst och ansvarigt sakkunnig, sommarboende utanför Bureå.

Inkluderande ramverk

Tanken med den reviderade kyrkohandboken är att den ska främja gudstjänstfirandet i Svenska kyrkan, samt att den bättre ska passa för församlingarna i det moderna samhället.

– Det finns flera aspekter som har förändrats över tid som vi måste ta hänsyn till inom Svenska Kyrkan. Ta till exempel vigslar. Den traditionella vigselen var ofta mellan en man och en kvinna i 20-årsåldern, nu kan det vara äldre par, par med barn, samkönade äktenskap och så vidare, säger Solveig Ininbergs.

Samtidigt som vissa delar av kyrkohandboken blir öppnare för tolkning hos de olika församlingarna, så som äktenskap och vissa könsneutrala benämningar av gud, agerar boken fortfarande ramverk och ska följas vid gudstjänster och kyrkliga handlingar.

– Främst handlar det om vissa typer av gudstjänster så som dop och nattvard. Samtidigt vet vi att det måste finnas utrymme för de olika församlingarna att anpassa sina gudstjänster efter sina behov och traditioner, säger Boel Hössjer Sundman.

Fokus på de yngre

Stort fokus i framtagandet av den nya kyrkohandboken har legat på barn och ungdomar.

– Beslut har tagits med hänsyn till barn och ungdomar. Hur ska vi göra för att engagera dem och låta kyrkan vara inbjudande, det är en av kyrkans stora utmaningar, säger Solveig Ininbergs.

Ytterligare en tanke med kyrkohandboken är att den ska främja en enlighet inom den Svenska Kyrkan. En gudstjänst i de olika församlingarna ska likna varandra, men med en viss mån av självständighet och anpassningsförmåga.

Ett beslut ska fattas kring den nya kyrkohandboken under hösten när kyrkomötet sammanträder. Redan sedan 2016 är det dock många församlingar som använder sig av ett förslag inför en ny reviderad upplaga av kyrkohandboken.

Det finns flera aspekter som har förändrats över tid som vi måste ta hänsyn till inom Svenska Kyrkan.

undefined
Bureå kyrka. Varken Solveig eller Boel bor i Bureå till vardags men har stugor utanför Skellefteå där de spenderar delar av sommaren. Foto: Anders Lundqvist.
undefined
Kyrkohandbok. Boel Hössjer Sundman och Solveig Ininbergs har bägge två arbetat väldigt hårt länge med den nya utgåvan av kyrkohandboken som ersätter den tidigare versionen från 1986. Foto: Anders Lundqvist.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!