Utbyggnaden av Skellefteå Kraft arena sprängde budget med 22 miljoner kronor. Foto: Jeanette Lövgren.
För snart två år sedan fick Skellefteå Kraft Arena ett rejält ansiktslyft. Utbyggnaden gav fler sittplatser, färre ståplatser, en ny bar, större restaurang och en festvåning. Hyresgästanpassningar som AIK själva skulle betala genom höjd hyra.
Läs också: Bröt Arena-överenskommelsen – därför får kommunen inte igen pengarna
Projektets ursprungliga budget låg på 30 miljoner kronor, men kostnaden räknades snart upp till 41 miljoner kronor. Orsakerna var dels att AIK ville göra fler förändringar än de tänkt från början, dels att kommunen behövde göra vissa förstärkningar av den befintliga konstruktionen. Dessutom var inkomna anbud högre än väntat.
De ökade kostnaderna skulle inte belasta kommunen, utan betalas av AIK via hyresavin. Dessutom skulle AIK själva investera 11 miljoner kronor i ombyggnaden, enligt kommunstyrelsens protokoll från oktober 2015.
Läs också: 22 miljoner i förskottshyra
Men så blev det inte. Ingenting höll; vare sig budget, uppräknad kalkyl – eller AIK:s planerade 11-miljonersinvestering.
Bygget stod klart i september 2016. Då hade projektet kostat 52,3 miljoner kronor. 22,3 miljoner kronor över budget – och 11 miljoner kronor mer än den uppräknade kalkylen från 2015.
– AIK tyckte att fördyringen berodde på oss och vi tyckte att den berodde på dem. Men vi har reglerat kostnaden genom hyreskontraktet. De fick ju högre hyra, säger Fredrik Nilsson, fastighetschef på Skellefteå kommun.
Läs mer: Så blev renoveringen
Med ett hyreskontrakt och höjd matchhyra betalar AIK på 15 år sammanlagt 34,3 miljoner kronor av investeringen, i dagens värde.
Det innebär att kommunen tar 18 miljoner av den här investeringen, varför då?
- Som alla fastighetsägare så räknar vi med att vi har ett värde kvar i fastigheten när kontraktet går ut. Men vi räknar ju med att vi kan förlänga hyreskontraktet med hyresgästen och kan vi inte det så har vi andra hyresgäster, säger Fredrik Nilsson.
Kommunen anser att de inte har gjort en dålig affär. Tvärtom.
– Det viktiga i slutändan är att se vad vi fått för pengarna, Ur invånarsynpunkt är det väldigt viktigt att det vi skulle göra har blivit gjort och att slutpengen har blivit rimlig, säger Samuel Lundqvist, ekonomichef på Skellefteå kommun.
Till en början var det meningen att AIK skulle ta nästan hela investeringen. När kostnaden fortfarande beräknades till 30 miljoner kronor skulle den hyra man förhandlat fram ha gett kommunen 25 miljoner kronor tillbaka.
Kommunens andel av totalen har ökat längs vägen, ni har tagit mer av kostnaden än vad ni tänkte, varför?
– När kommunen investerar i anläggningar så gör man inte det för en enskild hyresgäst. Vi skulle aldrig investera i stora anläggningar om vi inte ser ett stort användande av dem också, säger Samuel Lundqvist.
Så det här är plötsligt ingen hyresgästanpassning längre?
– Jo, det är det också.
Men frågan är om det kommunen har gjort är lagligt, eller om det kan ses som en slags sponsring av AIK.
Tomas Teglund (S), ordförande i nämnden för support och lokaler:
– Vi sponsrar inte AIK, vi bygger en arena som ska vara så flexibel som möjligt.
Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet, håller inte med.
– Hur ska du annars se det? Om kommunen bygger om för deras ändamål, och betalar en del av det så är det ett stöd till föreningen. Då har vi i praktiken ett stöd till AIK, säger han.
Bryter de mot någon lag?
– Det är lite mer diffust men det kan vara så att de bryter mot kommunallagen, eftersom slantarna ska gå till det kommuner ska syssla med, säger Olle Lundin.
AIK tyckte att fördyringen berodde på oss och vi tyckte att den berodde på dem.
