Dålig väg. 19 av de 20 sämsta vägarna i Sverige återfinns norr om Dalaälven. Foto: Pontus Stenberg/TT.
Västerbottens läns- och riksvägar ligger samtliga under rikssnittet. Cirka 94 procent av länets riksvägar håller bra kvalitet jämfört med rikets 97 procent. På länsvägarna ser det sämre ut. Där håller endast just över 84 procent bra kvalitet. Drygt 6 procent av vägarna är underkända, hela fyra procentenheter mer än rikssnittet på två procent.
– Stora delar av vägnätet i Västerbotten är eftersatt. Främst är det dock länsväg 352 som går till och med Fredrika som är fruktansvärt dålig, säger Kjell Jonsson vägombud i Västerbotten för motormännen.
Tung trafik
En faktor som bidrar till att vissa delar av länet har bättre vägar än andra är förekomsten av tung trafik, exempelvis malmbilar.
– Överlag kan man nog säga att norra Västerbotten har klarat sig bättre än de sydligare delarna. Anledningen är främst den tunga trafik som finns i området, det har inneburit ökade satsningar på vägarna. Det ser sämre ut i södra länsgränsen, säger Kjell Jonsson
Ytterligare en trend som går att se utifrån det data som motormännens vägombud samlat in är att inlandsvägarna tenderar att vara sämre än kustvägarna, en bild som bekräftas av Kjell.
– Rent generellt kan man väl säga att turistvägarna är sämre än kustvägarna. Ta vägarna mot Ammarnäs och Borgafjäll, de är inte särskilt bra, säger han.
Ökade kostnader
Förutom bekvämlighet, trafiksäkerhet och skador på fordon så finns ett till bekymmer med eftersatta väger, desto längre de står desto dyrare blir de att laga.
– En väg full med gropar och hål fylls lätt med vatten, sen fryser vattnet och expanderar vilket gör att skadorna bara blir värre och värre. Men jag tror att väg 352 ska börja lagas redan i år, säger Kjell Jonsson.
En väg full med gropar och hål fylls lätt med vatten, sen fryser vattnet och expanderar vilket gör att skadorna bara blir värre och värre.
