Lovordar sitt jobb. Greta Karlsson från Älvsbyn stortrivs med sitt jobb. Hon önskar gärna fler tjejer till branschen. Foto: Jeanette Lövgren.
För tågresenärer och företag som kör gods kommer den nyrenoverade banan att innebära säkrare, tystare och snabbare transporter. Trafikverket har varit tvungna att sänka hastigheten på hela sträckan under ett antal år, men i och med att banan nu rustas upp kommer hastigheten att kunna höjas till normala nivåer igen.
Norran åkte ut mitt i natten i trakterna av Jörn. Termometern visade på åtta minusgrader när Roland Brebäck, arbetsledare på entreprenadfirman Strukton Rail, mötte upp vid en p- plats mitt ute i skogslandet.
Nattlig aktivitet
Efter någon kilometers vandring efter rälsen är plötsligt aktiviteten febril. All tågtrafik på den här sträckan har sedan i slutet av juli varit avstängd på nätterna vilket har inneburit att det för rallarna gäller att jobba snabbt och effektivt.
Klockan 05.20 varje morgon har spåret stått färdigt för tågtrafik, för att återigen stängas av nästa natt. Åtta mil av Stambanan har fått ny räls, nya slipers och ny stenkross som underlag.
– I natt firar vi att arbetet med spårbytesmaskinen är klart. Det har på det stora hela gått bra trots många utmaningar på vägen. Nu börjar efterarbetet med att justera plankorsningar och annat, säger Roland Brebäck som skålade tillsammans med sina jobbarkompisar som utgörs av både svenska rallare och rallare från Strukton Rail i Nederländerna.
Stort projekt
Det avslutade projektet är det största som utförts på järnvägen i Sverige på senare år. Åtta mil räls har bytts ut och allt arbete har skett nattetid.
Varje natt under tio veckors tid har det lagts mellan 630 och 840 meter ny räls.
Det mesta av arbetet sköter jättelika spårgående och lokdragna maskiner. Det finns inte många likheter med gamla tiders rallare som arbetade med spett och hammare. Cirka 200 personer har under nätterna varit ute efter Stambanan.
Janne Halvarsson är en av de som på natten firar med skumpa. Tillsammans med övriga i projektet jobbar han sju nätter och är därefter ledig i sju dygn.
– Vi bor i husvagnar, campingar och hotell. Jag har vant mig vid att jobba ständig natt, det är inga problem, säger Janne och får medhåll av kollegan Greta Karlsson, en av få tjejer som är på plats som rallare.
– Jag har uppmanat många av mina tjejkompisar att välja det här jobbet, ett jättebra yrke, säger Greta som trivs bra med sina manliga jobbarkompisar.
Roland Brebäck påpekar att nutidens rallare inte har så mycket gemensamt med hur det såg ut förr.
– Numera är jargongen inte så grabbig. Fler tjejer borde söka sig till branschen, löneläget är betydligt bättre än inom de klassiska kvinnoyrkena.
Vinterlikt
Det holländska gänget har klagat över kylan de senaste arbetsnätterna.
– Det känns som att vintern redan kommit till Sverige, säger en av killarna.
Norrans team kunde inte annat än hålla med, kylan var bitande. Arbetet efter Stambanan har varit uppdelat i att först avbefästs den gamla rälsen från slipersen, signaler och elektronik tas bort. Sedan kommer det stora spårbyteståget som gör det stora jobbet.
– Tåget skiftar gammal räls mot ny, gamla slipers plockas bort, nya monteras på plats och därefter befästs den nya rälsen på sliprarna, säger Roland Brebäck.
Under sista arbetsnatten med tåget kunde inga svetsarbeten ske, det var för kallt.
Varför byts då rälsen?
– De har passerat sin livslängd. Det senaste spårbytet på den här sträckan skedde på 70-talet, säger Roland Brebäck.
I vanliga fall går det mellan 30 och 40 tåg per dygn på den aktuella sträckan. Det handlar om godståg och tåg för persontrafik. Det har lagts räls för cirka sju miljoner kronor varje natt. Totalt kommer notan att hamna på närmare en halv miljard kronor.
En del av den räls som nu bytts ut har haft längsgående sprickbildningar som kan orsaka urspårningar. Våren 2013 inträffade en urspårning med ett malmtåg som spårade ur i höjd med Koler med stor förödelse som följd. Hastigheten sänktes till 70 kilometer.
SSAB och Boliden har förlorat miljontals kronor på att transporterna tar så lång tid. Den första tiden efter rälsbytet kommer hastigheten att vara sänkt till 40 kilometer i timmen på sina ställen. I takt med att spårbytet och efterarbetena blir klara höjs hastigheten åter till 70 km./tim.Därefter kommer tågsätten att gå tyst och säkert i en hög hastighet.
Strukton, som är huvudentreprenör, har anlitat en rad underentreprenörer för arbetet på Stambanan. Bland annat har Railcare, med lokalanknytning, haft en rad jobb efter banan. Det handlar om att ta hand om gammal makadam och loktransporter.
Helnöjd
Fredrik Frohm som har elfirma i Långsele är helnöjd med de uppdrag som renoveringen av Stambanan ger. Huttrande i kylan i natten säger han till Norran:
– Jag har fyra anställda på plats och jag möter också andra mindre firmor med anknytning till bygden som har eljobb här på nätterna.
Det som märks tydligt vid besök är att säkerhetsarbetet är omfattande.
Noggrannt
Innan promenaden ges en noggrann genomgång av vad som gäller, pannlampa på, reflexväst på och order om att följa arbetsledare Roland för att inte komma för nära spår och maskiner som kan vara farliga.
Vagn efter vagn… Det handlar om ett långt tågset som kan vara upp till 16 vagnar långt när arbetet utförs. Foto: Jeanette Lövgren.
Enorma maskiner. Här pågår läggningen av betongslipers. I princip allt arbete utförs av de stora maskinerna som är kopplat på två lok. Foto: Jeanette Lövgren.
Becksvart. Tillsyningsmannen Timmy Johansson mötte Norran på spåret i det kompakta mörkret. Pannlampor är ett måste. Foto: Jeanette Lövgren.
Nöjd med uppdraget. Fredrik Frohm, som har elfirma i Långsele, har varit en av flera underentreprenörer som har anlitats. Foto: Jeanette Lövgren.
Nattfirande på Stambanan. Klockan är 03.30. Rälsbytet har nått sitt slut och givetvis måste det firas i kylan. Marschaller har tänts och den alkoholfira skumpan har öppnats. Personal från huvudentreprenören Strukton, svenskar och holländare, firar tillsammans. Foto: Jeanette Lövgren.