Miljonbelopp ska sätta Västerbotten på kartan

De senaste åren har Region Västerbotten fördelat flera miljoner i statliga anslag till egna projekt som går ut på att sätta länet på kartan. ”Glöm inte bort de andra uppdragen”, varnar en forskare.

Erik Bergkvist.

Erik Bergkvist.

Foto: Erik Bergkvist.

Not Found2014-10-10 07:00

Region Västerbotten har det regionala utvecklingsansvaret i länet. Det innebär bland annat att man har regeringens uppdrag att fördela en del av det särskilda anslaget till regional tillväxt.

I Västerbotten ansvarar länsstyrelsen i huvudsak för företagsstödet medan Region Västerbotten har hand om projektfinansieringen.

Nya Umeå Airport, Skellefteå kommuns projekt VIA och Entreprenörcentrum är några exempel på projekt som fått del av pengarna. I många fall handlar det om att medfinansiera EU-stöd.

Ofta är det större organisationer som äger projekten, till exempel Umeå universitet, landstinget och de stora kommunerna. Men närmare en femtedel av pengarna går till projekt som Region Västerbotten själva driver.

Om man även räknar in bolag där regionförbundet är delägare blir siffran närmare 30 procent.

Som Norran berättade i går är Västerbotten på Grand Hotel ett av projekten som regionförbundet fördelar pengar till. Och det är inte det enda projektet man driver inom området marknadsföring och kommunikation.

I december 2012 beslutade Region Västerbotten att anslå 1 982 195 kronor till det fleråriga projektet Regional dragningskraft. Det ska enligt projektbeskrivningen ”bidra till att Västerbotten uppfattas som en attraktiv region med en positiv självbild”.

Målet är att ”öka kunskapen om strategisk kommunikation och trender, särskilt inom utvecklingsstrategier, platsmarknadsföring och regionalt varumärkesarbete.”

Målgruppen är ”opinionsbildare - samt förtroendevalda och personal vid Region Västerbotten”.

En del av projektet är att regionförbundet varit med på Almedalsveckan. Dessutom har det lett till att kommunikationsavdelningen har vuxit. Kommunikationschef Thomas Hartman är även anställd på projektet till 25 procent.

Josefina Syssner, forskare vid Linköpings universitet, tycker att det är viktigt att regioner och kommuner som satsar hårt på att marknadsföra sig ställer sig frågan ”vem vänder vi oss till?”

– På många håll försöker man locka nya invånare och glömmer de som redan är där, säger hon.

Josefina Syssner kan inte uttala sig om Region Västerbottens satsningar på marknadsföring är bra eller dåliga. Däremot tycker hon att de ansvariga bör fundera på vad som händer med de andra uppdragen:

– Glömmer man bort att leverera välfärd? Blir det mindre viktigt och mindre intressant med det grundläggande välfärdsuppdraget när man ser sig som en konkurrent på en marknad?

Hur ser du på att det satsas statliga pengar på projekt där kommuner och regioner försöker locka invånare och dra folk mellan varandra?

– Det kan man ifrågasätta, men hela den regionala utvecklingspolitiken sedan 90-talets början har gått ut på att regioner ska konkurrera med varandra. Förr var statens roll att stödja regioner och industrier, men sedan 25 år tillbaka är det inte så.

Författaren och debattören Po Tidholm är inne på samma spår. Han vänder sig mot Region Västerbottens fokus på näringslivspolitik och särskilda branscher under Granddagarna, till exempel gruvnäringen. Detta med tanke på hur lite pengar som stannar i länet och att andra verksamheter riskerar att konkurreras ut.

Även Po Tidholm tycker det är problematiskt att fokus ligger på att locka till sig nya människor och företag. Risken är att man försummar dem som redan finns i länet. Han är inte heller säker på att det håller gentemot kommunallagen.

– Den säger att man ska ha de egna invånarnas välmående i fokus, säger han.

Po Tidholm är kritisk mot den ljusa bild som Region Västerbotten förmedlar av länet. Enligt honom handlar det om en skönmålning som mest bygger på halvlögner och önskningar. Han framhåller att Umeå växer på bekostnad av omlandet som tappar i tillväxt, befolkning och skatteunderlag.

– Kontentan är att man använder statliga pengar för att ljuga. Det tycker jag är underligt.

Han är också kritisk till systemet att regioner och kommuner använder statliga pengar för att konkurrera om folk och företag:

– Det är en sorts chickenrace. Alla borde kliva av, vem vågar vara först?

På många håll försöker man locka nya invånare och glömmer de som redan är där

undefined
Po Tidholm.
undefined
Josefina Syssner.
undefined
Almedalsveckan.
undefined
Erik Bergkvist.
Lista: Här är festens deltagareSaftig nota för Västerbottensdagarna på GrandSkattepengarna rullar på Grand HotelGrafik: Så ser verksamheten utRegion Västerbotten sätts under luppMaktspelare utan kontrollSå tycker politikerna om Region VästerbottenNorran och VK granskar Region Västerbotten

Vilka projekt kan få pengar?

Region Västerbotten beslutar om användningen av vissa statliga pengar för regional utveckling, det så kallade länsanslaget 1:1. Bidrag får lämnas till projekt som bidrar till att nå målet för den regionala tillväxtpolitiken.

Med projekt avses verksamheter utanför den ordinarie verksamheten som genomförs inom vissa ramar för att ett bestämt mål ska nås. Projekt ska vara avgränsat i fråga om tid, ekonomi och arbetsinsats.

De projekt som får stöd ska ligga i linje med länets regionala utvecklingsstrategi (RUS). I strategin för 2011–2013 pekades sex inriktningar ut: kompetensutveckling och arbetskraftsförsörjning, infrastruktur och tillgänglighet, internationellt samarbete och omvärldskontakter, utveckling av kulturlivet, ökad nettoinflyttning samt utveckling av näringsliv och företagande. För 2014–2020 har en ny RUS tagits fram.

I grund och botten ligger den nationella strategin som innehåller följande fyra inriktningar och prioriteringar: innovation och förnyelse, kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud, tillgänglighet och strategiskt gränsöverskridande samarbete.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om