Frustration. Inte heller på Stadshuset finns det någon klar bild över hur många personer det finns som är i samma läge som Khaled Allatar, att ha en hög utbildning, men att inte få chansen att visa vad man går för. Foto: Leif Andersson.
Pernilla Ek är enhetschef vid Socialstyrelsen. För Norran redogör hon för hur regelverket är utformat. Först gäller det att skicka in en ansökan om prövning av utbildningen. Frågan är om den överensstämmer med den svenska utbildningen.
– Vi bryr oss inte om vilket land den sökande kommer från, säger Pernilla Ek.
Sedan följer frågan om den sökande har tillräckliga kunskaper i det svenska språket. Vidare sker prov om den sökande har tillräckliga kunskaper vad gäller Svenska författningar.
– Därefter sker kunskapsprov inom läraryrket. Motsvarar kunskaperna det som en svensk utbildning ger?
För svensk läkar- eller sjuksköterskelegitimation räcker det inte heller att vara specialist inom ett visst område, som thoraxkirurg. Det gäller att vara generalist, att även ha tillräckliga kunskaper inom exempelvis gynekologi eller psykiatri.
Överhopade med jobb
För att överhuvudtaget komma in i systemet med prövning av utbildningen tar det i dag över ett år.
– Vi är överhopade med ansökningar, men har dock dessbättre fått en utökad budget av regeringen för att anställa fler handläggare, säger Pernilla Ek.
När utbildningsnivån prövats får den utrikesfödde läkaren chans till AT-tjänstgöring. Först därefter blir det tal om att skicka in en ansökan om legitimation.
Hur lång tid kan det då ta för en kirurg från exempelvis Syrien innan hen är ute och får operera?
– Det kan nog ta mellan fyra och sex år, säger Pernilla Ek. Det är en lång tid, helt klart.
När Norran ställer frågan till Migrationsverket i Skellefteå om de har någon kännedom om vilka utbildningar eller vilka yrken de asylsökande har så är svaret – nej.
– Men det förs diskussioner om att förteckningar skall ska utformas, säger Tomas Holmberg, handläggare vid kontoret i Skellefteå.
Innebär då detta att det kan bo flera läkare, tandläkare, ingenjörer och andra välutbildade akademiker som ingen arbetsgivare känner till något om?
– Ja dessvärre, så ser det ut, svarar Tomas Holmberg.
