Positiva men undrande. Trion är glada över ny vattentäkt, men undrar varför markägare i det aktuella området ska drabbas av ökade kostnader . Foto: Jeanette Lövgren.
Han är byålderman i Medle och tillsammans med Nils Lindkvist, Skogsinspektor på Norra Skogsägarna och Tommi Lundberg, ordförande i Skellefteåälvens LRF-avdelning känner han stor oro i samband med den nya planerade vattentäkten i området.
Skellefteå kommun planerar att ta en ny vattentäkt i bruk 2019. Den ska ersätta nuvarande Abborrverket, kommer att förse drygt 45 000 personer med dricksvatten och kostnaden beräknas till 510 miljoner kronor. Arbetet ska pågå från hösten 2016 fram till driftstart.
Många delar
Inom det nuvarande området, ett vattenskyddsområde på 863 hektar, finns ett 60-tal markägare där en stor del av beståndet är slutavverkningsbar skog. Kritiken som trion nu riktar mot kommunen är mångbottnad.
En av delarna de pekar på är brist på information och en annan bristen på delaktighet – de känner sig marginaliserade.
– Vi vill ha en dialog med kommunen i den här frågan, säger Tommi Lundberg.
Markägarna säger att kommunen hänvisar till ”arbetsmaterial” och att dokument och planering kring vattentäkten inte lämnas ut.
– För att kunna påverka arbetet med vattentäkten vill vi vara med i processen i god tid, inte när besluten redan är tagna, säger Ulf Furberg.
En annan del handlar om skogsbruket i området. Regelverket kring bland annat avverkning har förändrats, menar de.
– De senaste två åren har kommunen stramat åt regelverket kring avverkning i just det här området, säger Nils Lindkvist och tillägger:
– När vi ifrågasätter varför de ändrat vissa regler hänvisar de till miljöbalken från 1999.
Skogsbruket påverkas
Men enligt markägarna Norran träffar, har regelverket inte varit så statiskt tidigare.
Ulf Furberg förklarar:
– Vid avverkning så är det bestämt att maskinerna inte får stå inom vattenskyddsområdet över natten. De måste flyttas ut varje dag och det innebär en merkostnad på cirka 25 procent för markägaren.
Dessutom kommer man inte att få markbereda maskinellt inom vattenskyddsområdet.
–Om man sätter plantor där det inte är markberett ökar risken för snytbaggenoch inom ett vattenskyddsområde, så får man inte sätta plantor som är kemiskt behandlade mot snytbaggen.
Inledningsvis, när en slutavverkning ska ske så ska det anmälas till Skogsstyrelsen. När området ligger inom ett vattenskyddsområde skickas informationen vidare till den aktuella kommunen.
Samhällsbyggnadskontoret handlägger ärendet och debiterar markägaren 5 000 kronor plus moms, efter ett beslut i kommunfullmäktige i december förra året.
Ekonomiskt bakslag
I slutänden menar markägarna att det handlar om ökade kostnader för att sköta skogen som de själva äger.
–Vi anser att markägarna blir ålagda en massa extra kostnader just nu bara för att vattentäkten ligger just här, säger Ulf Furberg.
– Vi är inte emot själva vattentäkten, tvärt om, men nu anser vi att markägare inte ska behöva ta de ökade kostnaderna intrånget medför, säger Nils Lindkvist.
När vi ifrågasätter varför de ändrat vissa regler hänvisar de till miljöbalken från 1999.
Oroade. Nils Lindkvist, Ulf Furberg och Tommi Lundberg, känner stor oro: ”För att kunna påverka arbetet med vattentäkten vill vi vara med i processen i god tid, inte när besluten redan är tagna”, säger Ulf Furberg. Foto: Jeanette Lövgren.