Hugger in. David Gudeta, Erik Örnberg och Lukas Bjursell i årskurs fem tycker att maten är god. Foto: Lennart Enkvist.
För drygt ett år sedan togs det nya köket Solstrålen i drift i Norsjö. Tidigare hade skolan, äldreomsorgen och förskolan Kotten var sitt tillagningskök, nu skulle äldreomsorgens ombyggda kök leverera all mat till kommunens verksamheter i samhället.
Beslutet fattades efter åratal av utredningar och trots protester från elever och personal.
Hur blev det då? Ja, en första utvärdering som kommunen gjort visar att 72 procent av dem som äter maten är nöjda eller mycket nöjda med hur maten smakar.
Men det skiljer mycket beroende på vem man frågar. Bland dem som har äldreomsorg eller hemtjänst är nästan alla nöjda, men bland skol- och förskolebarnen är 40 procent mindre nöjda eller missnöjda.
– Maten har blivit sämre. När vi fick kycklinggryta var det nästan ingen kyckling i min. Det var samma med laxlådan, där var det nästan ingen fisk, säger David Lundgren i klass 8A, och får medhåll av kompisarna runt bordet.
David berättar att han är med i elevrådet och att skolmaten är en fråga som ofta kommer upp.
– De har sagt att vi ska få påverka men vi har inte fått det så mycket, tycker jag.
De lite yngre barnen i klass 5A är betydligt mer positiva.
– Maten har blivit bättre, tycker Emma Stenman, och får medhåll av Lukas Bjursell och David Gudeta:
– Leverbiffen blev godare, säger Lukas.
– Palten också, inflikar David.
Zeinab Kamara tycker också att maten blivit bättre. Men inte på alla sätt.
– Det är ofta samma mat, säger hon.
Att de yngre eleverna är mer nöjda kan också hänga ihop med att de äter lunch tidigare och därmed har sluppit en sak som eleverna i åttan och nian råkat ut för: att maten tagit slut.
– Då fick vi äta mackor och sallad, berättar David Lundgren och Johanna Eriksson.
Att maten tog slut är en sanning med modifikation, enligt Lena Sellman, som arbetar i köket.
– Vi värmde mer i köket men de ville inte vänta.
Att eleverna är mindre nöjda tror hon beror på att det är på skolan förändringen har skett. Förr lagades maten på skolan, medan äldreomsorgen alltid fått maten utskickad.
Lena konstaterar att de flesta matgästerna trots allt är nöjda. Samtidigt får hon och hennes kollegor höra att skolmaten blivit sämre.
Det kan kännas orättvist, då centraliseringen av köken inte är något som personalen önskat. Tvärtom har de protesterat mot planerna och varnat för hur det skulle bli.
Lena berättar att den lilla utrustning som nu finns på skolan inte tillåter dem att snabblaga några mängder om det skulle behövas. De kan inte heller kyla ner mat och ta reda på rester. Då ökar risken för svinn.
– Vi hade helst sett att matlagningen var kvar som förr. Om inte det gick ville vi ha köket på skolan, där de flesta portionerna serveras. Men det var ingen som lyssnade.
– Det var politikerna som fattade beslutet men det är vi som får ta emot kritiken.
Det har tidvis varit tufft för arbetsgruppen och nu hoppas de på lite arbetsro. Då ska det också bli tid att väcka nytt liv i matrådet, där elever och personal tillsammans går igenom matsedeln.
Den ekonomiska redovisningen är heller ingen munter läsning. Tidigare har Norran rapporterat att ombyggnationerna av köken beräknades spräcka budgeten med 2,3 miljoner kronor.
Nu visar det sig att investeringen blir 6,2 miljoner kronor dyrare än beräknat. Eftersom den totala budgeten låg på 11,4 miljoner innebär det en fördyring med drygt 50 procent.
Enligt kommunens utvärdering beror det bland annat på att det saknades gamla relationsritningar, brister i projekteringen, den korta tiden mellan färdigställande och drift och tillkommande kostnader för asbestsanering.
Vi hade helst sett att matlagningen var kvar som förr.
Lunchdags. David Lundgren tar för sig. Tidigare lagades maten på skolan, men nu är skolrestaurangen ett mottagningskök. Foto: Lennart Enkvist.