I Västerbottens finns en nominerad kvinna, och fyra män. Det är andra året Svenskt Näringsliv arrangerar tävlingen. I landet som helhet har dubbelt så många män, som kvinnor sållats fram.
Dubbelt så många män
Varje region har efter ett nomineringsarbete, och sedan via en jury, utsett fem finalister var. Norran har räknat kvinnor och män: Av sammanlagt 129 nominerade, är 83 män och 46 kvinnor.
Västerbotten är inte ensamt: I bottenskiktet, med en eller ingen nominerad kvinna, finns ytterligare åtta regioner, där Östergötland sticker ut - med noll nominerade kvinnor.
Bland norrlänen ser det lika illa ut i Västernorrland och Norrbotten. Men Jämtland sticker ut, med hela tre nominerade kvinnor.
Flest kvinnor, fyra stycken, har man hittat i Halland.
Endast fem regioner har lika många, eller fler, kvinnliga finalister.
Förra året drevs i Sverige ungefär 23 procent av alla företag av kvinnor. Det visar Tillväxtverkets rapport ”Kvinnors och mäns företagande, år 2012”. Västerbotten ligger under rikssnittet, med 20,1 procent. Halland, med 19,8 procent kvinnliga företagare, har ändå 4 kvinnliga finalister.
Statistiken från förra året visar även:
Att Västerbottens har den högsta sammanlagda tillväxtviljan i landet: Nio av tio kvinnliga företagare i länet vill växa, i antal anställda eller både med anställda och i omfattning.
Men Västerbotten är också det län, där näst flest kvinnor i landet upplever tillgång till krediter och lån som ett stort hinder.
– Finalisterna ger en ganska representativ bild av antalet kvinnliga företagare, tyvärr. Vi är på rätt väg, men har långt kvar, säger Karina Folkesson, regionchef Svensk Näringsliv, Västerbotten.
Ett kriterium när finalisterna utsetts handlar om jobbskapande. I de branscher där flest jobb skapats, ser vi fler män, fortsätter hon.
Kvinnliga företagare i länet upplever kapitaltillgång som ett stort hinder. Samtidigt har de landets största ”tillväxtvilja”.
– Det är positivt att våra kvinnor vill utöka sin verksamhet. Men visst känner jag ingen bilden att det är svårt att hitta kapital. Här har inte minst kreditgivarna ett stort ansvar. Även gällande lokaliseringsstöd finns skillnader. Branscherna är väldigt könsuppdelade, och det är exempelvis lättare att få lån till maskiner än till förskoleverksamhet, säger Folkesson.
