På Tjambo. Li-Marie Stenlund, här med dottern Alice, 1 år, jobbar inom förskolan. Hon undrar hur det ska bli med de förändringar som är på gång och tycker att föräldrar och personal borde involveras mer i arbetet. Foto: Lennart Enkvist.
I bokslutet för 2016 gjorde Malå kommun ett plus på 2,1 miljoner kronor. Men det betyder inte att allt är frid och fröjd när det gäller ekonomin – långt därifrån.
Kommunen har dragits med underskott i flera år, underskott som enligt lag måste återställas. Totalt rör det sig om sju miljoner kronor.
Ett mått på hur ekonomin mår är soliditeten. Den talar om hur stor del av det man äger som har finansierats med egna pengar. Man brukar säga att det visar vilken betalningsförmåga kommunen har på lång sikt.
När Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, för en tid sedan gjorde en analys av läget kom man fram till att soliditeten är ”alarmerande låg”.
Når inte målen
I samma rapport skriver SKL att Malå kommuns kostnader är drygt 20 miljoner kronor högre än den så kallade standardkostnaden, alltså vad det borde kosta enligt förutsättningarna.
– Malå har satt upp finansiella mål kring resultatet och de når man inte. Man levererar inte vad kommunfullmäktige har bestämt, säger Bengt-Olof Knutsson från SKL:s analysgrupp.
Att det är illa ställt märks även i bokslutet för 2016 som nyligen klubbades i kommunstyrelsen:
”Åren 2017–2019 kommer Malå kommun att behöva göra ett så kallat stålbad för att komma tillrätta med den ekonomiska situationen”, heter det i framtidsutsikterna.
Ansträngt läge
Malås nya kommunalråd Mikael Abrahamsson (S) beskriver det ekonomiska läget som ansträngt, säger att det nu krävs ett arbete som tar avstamp i SKL:s analys och konstaterar att kommunen måste spara 20 miljoner kronor till år 2020.
Det motsvarar ungefär 40 tjänster. Men att besparingen rakt av skulle innebära en sådan indragning är något som Mikael Abrahamsson värjer sig emot:
– Vi ska försöka hitta smarta sätt att spara. Går det att flytta om och hitta samarbeten inom omsorgen? Vi har många avdelningar inom barnomsorgen, vad kan vi få för effekter om vi samordnar?
– Kanske behöver vi göra omflyttningar av personal, vi vet också att vi har ett antal anställda som går i pension de närmaste åren, säger han.
Men kan det bli frågan om uppsägningar?
– Det vet vi inte än. Det är en process som startat upp nu med tanke på budgetberedningen inför 2018.
Hur kommer Malåborna att känna av det här?
– Det är alltid trist när sådana här saker skapar oro och otrygghet. Men det är som i privatekonomin, när det är slut pengar i plånboken kan man inte gå på affären och handla.
Hur kunde då Malå kommun hamna här? Förmodligen finns det flera orsaker men en fingervisning finns i den enkät som ingår i SKL:s analys.
Den visar att både politiker och tjänstemän anser att det finns stora brister i ledning och styrning: fattade beslut förhalas eller genomförs inte, politisk handlingskraft saknas och ambitioner och resurser hänger inte ihop.
Inte ens påståendet ”i vår kommun har alla kommunens bästa för ögonen” får positiva svar, varken från politiker eller från tjänstemän.
– Vi har inte riktigt fattat de beslut som skulle behövas och när vi har gjort det har vi kanske inte satt dit något tidsspann eller frågat efter om det har genomförts. Vi har låtit det rulla på och gjort som vi alltid har gjort.
Tydligare roller
– Nu vill vi förtydliga vilka rollerna är och se till att besluten är ekonomiska, rimliga och realistiska, säger Mikael Abrahamsson.
Samtidigt har politikerna klubbat stora investeringar som påverkar ekonomin och fler är på gång.
Det kommunala bostadsbolaget Malåbostaden bygger två nya hyreshus som ska stå klara till sommaren och kommunen har avsatt 30 miljoner kronor till en fleravdelningsförskola. Båda satsningarna innebär att låneskulden ökar.
Malåborg, ishallen och inte minst simhallen är andra byggnader där det kommer att krävas investeringar (se artikel här intill).
– Många kommuner har samma problem. Det kortsiktiga har vi lösningar på, nu gäller det att klara det långsiktiga. Vi måste göra en strategisk plan för hur vi tänker oss Malå 2020–2030, säger Mikael Abrahamsson.
Barnomsorg
Förskolan är alltså ett område där stora förändringar är på gång. Enligt planerna ska ett- till fyraåringarna samlas på Tjambo och femåringarna flyttas till Nilaskolan.
Målet är både att få loss lägenheter och hitta samordningsvinster.
Hur det kommer att se ut är inte klart. Men Li-Marie Stenlund, som både är mamma och jobbar inom förskolan, tycker att föräldrarna och personalen borde involveras mer i arbetet:
– Föräldrarna borde få komma med synpunkter, det rör ändå deras barn. Förskolepersonalen har heller inte involverats i rätt tid, man kom in sent. Sedan kan det bli bra men det är svårt att säga idag.
Vad säger du om de stora besparingarna som väntar inom kommunen, är det något som oroar?
– Oroar gör det självklart. Men vi vet inte så mycket mer än att det ska sparas in.
Kanske kommer några frågetecken att rätas ut i slutet av april. Då ska Malå kommun ordna en medborgardialog med anledning av det kärva ekonomiska läget.
– Då ska både medborgare och medarbetare få komma med åsikter och ställa frågor, säger Mikael Abrahamsson.
Det är som i privatekonomin, när det är slut pengar i plånboken kan man inte gå på affären och handla.
