Summeringarna för fjolåret ligger på bordet. Statistiken säger sitt: Omsorgen toppar, men barnomsorgens tal skjuter också i höjden.
Enligt riktlinjerna ska det i kommunen finnas ”ett tydligt system att fånga upp sjukfrånvaron” och ”arbetsbelastningen ska vara lagom.”
Lever ni på omsorgen upp till dessa krav?
Marie-Louise Lundkvist, chef på omsorgen:
– Vi fångar upp sjukfrånvaron bra, har vidtagit en hel del åtgärder, men arbetsbelastningen har varit hög. Vi har haft det så här länge, med alltför skral budget, vilket inte alls håller i längden, säger Lundqvist.
Finns det något ljus i tunneln?
– Nej, omsorgen upplevs inte som någon prioriterad fråga hos politikerna. Alla säger ju att de gör det, men på vilket sätt?
Hon fortsätter:
– SKL (Sveriges kommuner och landsting) har gjort en genomlysning av Malå kommun i sin helhet. De har beräknat en kostnadsökning för äldreomsorgen med sju miljoner till 2017, med hänsyn till befolkningsutvecklingen. Pengar som inte finns.
Känns inte det lite krisartat?
– Jo, det gör det. Vår arbetsmiljö blir helt klart lidande av det här och det ser vi ju också på siffrorna. När många är sjukskrivna blir det snöbollseffekten. Vi har en pool som täcker korttidsfrånvaron, men det är kännbart ändå. Våra politiker måste se den här verkligheten. Nu!
Ingen officiell norm
När börjar sjukskrivningar på en arbetsplats uppfattas som höga?
– Det finns ingen uttalad officiell gräns, men man brukar prata om fyra procent, säger personalchef Lars Ekberg på Malå kommun.
Omsorgen i Malå har allra högsta sjukfrånvaron i Malå kommun. Över åtta procent, vilket ju är då dubbelt så högt som den nivå man strävar efter.
Vad gör ni som arbetsgivare av dessa siffror?
– Arbetsledare och ledningsgrupp sitter tillsammans och försöker analysera orsaken till sjukfrånvaron. Vi inför åtgärder som ska ge långsiktiga förbättringar, vi har haft flera sådana åtgärdsprojekt, säger han.
Våra politiker måste se den här verkligheten. Nu!