JAZZ. Det är med musik stadigt förankrad i 1950- och 60-talsjazzen, och i klassiskt kvartettformat, som saxofonisten Magnus Dölerud släpper sitt första album i eget namn, ”My village”. Han har tidigare hörts i Blue House Jazz Orchestra, Quiet Nights Orchestra och i Fredrik Norén Band. Förutom Magnus Dölerud själv och hans saxofon består kvartetten av Erik Lindeborg på piano, Lars Ekman på bas och Gustav Nahlin på trummor. Nio låter, åtta av dem är egna kompositioner, det enda spåret som inte Dölerud skrivit är Duke Ellingtons och Billy Strayhorns ”Isfahan”. Som sagt var, tänk dig en rökig jazzklubb i slutet av 1950-talet och du har en ganska god bild av hur det hela låter. Bäst är balladerna där Magnus Döleruds lite eftertänksamma saxofonspel bäst kommer till sin rätt, det är många vackra toner han släpper ifrån sig. Det gör även pianisten Erik Lindeborg, inte minst i den lite vemodiga ”Sailing”. Lägg därtill Gustav Nahlins idérika trumspel. På det hela taget en riktigt hygglig skivdebut.
MIKAEL BENGTSSON
