Söndagens minnesceremoni i Stockholm. Foto: Maja Suslin/TT.
Det har nu gått drygt en vecka sedan terrorattentatet i Stockholm, där fyra personer miste livet och femton personer skadades. Och så här med viss distans till det inträffade kommer också efterdebatten. Vad fungerade och vad fungerade inte? Hur skötte sig medierna och vilka lärdomar kan vi dra?
Till att börja med kan jag med glädje konstatera att den godhet och kärlek som det svenska folket visade vid söndagens manifestationi Stockholm, återigen visar kraften i vår demokrati.
Men svenskarnas kärlekshandlingar efter terrordådet fick det naturligtvis att slå slint i huvudet på högerextremisternasom hoppats på en kollektiv vrede mot allt som inte ryms inom deras förvridna föreställningar om det ”svenska”.
Den lilla minoritet som ägnar sina dagar åt att gapa om ”systemkollaps” kan inte ha haft en bra dag i söndags när kärleken så skoningslöst trängde undan hatet.
Som alltid vid den här typen av händelser är informationsbehovet enormt stort. Nyhetsredaktionerna ställer om för att dygnet runt bevaka en händelse som fortfarande är under utveckling.
Detta ställer enorma krav på oss som jobbar på dessa redaktioner. Rykten och påståenden riskerar att i en direktsändning sippra igenom till läsaren, tittaren eller lyssnaren. Därför är det också oerhört viktigt att felaktiga uppgifter omedelbart korrigeras.
Det ställer även väldigt stora krav på den enskilde som läser och sprider material i sociala medier.
Tidningen Metros ” Viralgranskaren” listar fyra falska bilder och påståenden som spreds efter attacken i Stockholm.
Bland annat spreds en bild från en SVT-sändning, där domprost Hans Ulfvebrand deltar, med den tillhörande texten ”Vi måste kunna förlåta sådana här hemska handlingar”. Något som aldrig sades i sändningen.
Att arrangörerna till söndagens manifestation på Sergels torg hade uppmanat deltagarna att inte ta med sig svenska flaggor var också en falsk uppgift som spreds, likväl som bilden av en kvinna med slöja som går på Drottninggatan, till synes helt oberörd av situationen, och pratar i mobiltelefon. Bilden är manipulerad och kvinnan är inklistrad i bilden.
Det cirkulerade också en bild på en man som påstods vara gärningsmannen, men som inte hade något med det aktuella dådet att göra.
Och det är väl så. När det främsta syftet är att sprida hat och främlingsfientlig propaganda hamnar strävan efter sanning långt ner på dagordningen.
Tänk på det nästa gång du delar något i sociala medier.
När det främsta syftet är att sprida hat och främlingsfientlig propaganda hamnar strävan efter sanning långt ner på dagordningen.