Hur kunde det gå så fel och vems ansvar är det? Ingen av de stora aktörerna i denna miljö- och hälsoskandal verkar vara beredda att ta sin del av ansvaret.
Det chilenska företaget Promel har gått i konkurs och är onåbart. Visserligen driver de tidigare ägarna fortfarande företag i gruvbranschen, men lagens långa arm verkar inte riktigt nå så långt.
Den chilenska staten som byggde bostäder vid den kontaminerade marken har inte gjort mycket för att förbättra livet för de förgiftade invånarna.
Kvar har vi svenska staten som tillät exporten av det förgiftade materialet, samt Boliden vars våtverksslam nu ligger kvar i Arica.
I inledningsskedet gjorde antagligen de svenska aktörerna vad de kunde för att försäkra sig om att materialet skulle tas omhand på bästa sätt, men att de sedan inte följde upp hur det gick. Det finns till och med ett chilenskt uttryck för att slå dövörat till: ”Hacerse el sueco” – ”Att göra sig svensk”.
Det orimligt höga priset i den här fruktansvärda historien betalas av människorna som bor i området – och de är faktiskt helt oskyldiga.