Kollar läget. Rapporten visar hopp trots tuffa tider. Foto: Stina Enmark.
Lantbruksbarometern är en årlig rapport som visar hur lantbrukare i Sverige uppfattar läget i branschen. 1000 lantbrukare är uppringda för att ge sin uppfattning.
Försiktigheten har också gällt investeringar, i både maskiner och byggnader. 2014 gjordes få investeringar, och detta år ser det ut att bli ännu mindre.
– Få har investerat under 2014 och oroande är att få planerar att göra det framöver även under 2015, berättar Birgitta Falk, affärsrådgivare, LRF konsult. Men det är också en naturlig följd av försämrad lönsamhet.
Trots att de flesta upplever en dålig lönsamhet finns det förhoppningar.
– Förutsättningarna är väldigt olika mellan olika gårdar och verksamhetsgrenar. Mjölken har generellt tung lönsamhet här uppe, och grisnäringen börjar få luft under vingarna efter en rad tunga år sedan efterfrågan på svenskt kött har ökat, berättar Birgitta Falk.
Större gårdar upplever lönsamheten som bättre än de små, visar undersökningen. De ser också nya affärsmöjligheter och är mer benägna att bredda sin verksamhet.
– Det är framförallt entreprenad eller att sälja direkt till kunden som ökar, säger Birgitta Falk.
I Norrland tycker sig Tomas Johansson, skogs- och lantbruksansvarig, Swedbank, se en nedåtgång gällande den upplevda lönsamheten.
– 2013 var ett svagt år, -14 var bättre och tyvärr går -15 nedåt igen. Jag vet inte om det beror på en sämre lönsamhet eller om vi är mer pessimistiska. Osäkerheten samt svag lönsamhet gör att man är försiktig med att nyinvestera, berättar han.
– Pessimism smittar, tycker Markus Lindgren, man skuttar inte direkt ut från mejerimötena där det kan låta ganska svart.
På lång sikt är regionen enig om att det kommer en ökad efterfrågan. Det ser positivt ut framåt.
Men mjölkkvoten plockas bort, vilket Markus Lindgren tror kommer påverka ostmarknaden. Han menar att både varukedjor och konsumenter har ett stort ansvar i frågan och att placeringen av varor är viktig.
– Oftast tar kunden det första de ser, de hinner inte tänka på var varan tillverkats utan gör det automatiskt, tror han.
De flesta lantbrukarna trivs väldigt bra med sina jobb och vill fortsätta. Men yrket är krävande, berättar Tomas Johansson, och intresset för lantbruksskolor är halvdåligt.
– Det är väldigt roligt att tv 4 satsar på programmet unga bönder. Förhoppningsvis kan det ge ringar på vattnet så fler söker sig till yrket, säger Birgitta Falk.
Men det kan kännas svårt att ta sig in i verksamheten utifrån, vilket Markus Lindgren gjorde.
– Det är en blandning mellan jobb och fritidssyssla för mig. Det är inte superenkelt att komma utifrån och köpa en gård, men en bra början är att starta litet och arrendera vid sidan om jobbet.
Han berättar att han började litet med tre hektar och arrenderade en köttgård i några år.
– Hade jag börjat idag hade jag nog inte gjort något annorlunda, kanske tagit det lite lugnare. Man kan växa för fort ibland.
Han tycker att förutsättningarna för lantbrukare trots allt är bra i norra Sverige.
– Det finns bra förutsättningar att odla vallfoder, vi har bra arrenden och det är billigt att köpa mark. Det vi borde bli bättre på är maskinsamarbeten, att kanske dela med annan gård, det skulle spara en massa pengar.
Någon brist på personal är det inte, men desto svårare är det att hitta utbildade. Det är ett komplext arbete som kräver kunskap, men Markus menar att det är viljan som väger tyngst.
– Är du mångsidig och har viljan så går det naturligtvis att lära sig, men det är jätteviktigt att fler söker till lantbruksskolor. Och ser det som en blandning av jobb och fritidsintresse.
Mjölken har en tung lönsamhet här uppe, och grisnäringen har fått luft under vingarna sedan efterfrågan på svenskt kött har ökat.