Lorents Burman (S) var med och beslutade om att föreslå ett ramhöjning till skolan och fritidsnämnden för att klara ökade driftskostnader på nästan 26 miljoner kronor från 2018.
Om man räknar in den förväntade prognosen för 2018 hamnar man på närmare 800 miljoner kronor, varav cirka hälften är statligt stöd.
– Vi har sagt att vi ska prioritera skola och omsorg under mandatperioden, säger kommunalrådet Lorents Burman (S).
Syftet med tillskottet var att förbättra möjligheterna för skolan att undvika underskott. Trots det kämpar skolan med sin budget.
Skolan tvingas till treårig åtgärdsplanHur kommer det sig?
– Vi har haft ökande kostnader på grund av volymökning av elever, pris- och löneökningar och utbyggnaden av skolorna har gett mer driftskostnader, säger han.
– Vi står inför en stor förändringsstruktur där enavdelningsförskolorna blir fleravdelningsförskolor. Dessutom har vi en inflyttning till centralorten. Vi får jobba med hela det paketet samtidigt och göra det långsiktigt, säger han.
Skolomgörningen blev betydligt dyrare - ”Skolan vi hade tänkt bygga har vi inte byggt”Kommunen har också ansökt om många statliga bidrag för satsningar på speciella ändamål. Det har inneburit att kommunen har fått mycket extra bidrag, men också behövt skjuta till kommunala medel för att få ta del av dessa stöd.
Miljonrullningen: Byggprojekt spricker med hundratals miljoner – kan hota framtida satsningarUnder det här fjärde året uppskattar Lorents Burman att statsstödet kan hamna på 100 miljoner kronor.
Kommer ni att behöva fortsätta skjuta till medel i den här storleken till skolan?
– Ja, vi kommer att behöva lägga in mer pengar, säger han och hänvisar till budgeten för 2019, som kommer att presenteras senare i vår.
Hur mycket det handlar om vill han inte säga något om ännu.
Gymnasieprojektet: Budgeten sprack med en kvarts miljard kronor