Landstingsjobben blir allt färre i Skellefteå, i Umeå ökar antalet jobb inom vården

År 2004 fanns det 2 082 landstingsanställda i Skellefteå. Tio år senare hade antalet anställda minskat till 1 948. Under samma period i Umeå har antalet landstingsanställda ökat från 6 495 till 7 166.

Dyster utveckling. Färre statliga jobb och färre arbetstillfällen på Campus är kalla fakta visar Norrans granskning. Nu visar statistik att även antalet landstingsjobb minskar i Skellefteå. Foto: .

Dyster utveckling. Färre statliga jobb och färre arbetstillfällen på Campus är kalla fakta visar Norrans granskning. Nu visar statistik att även antalet landstingsjobb minskar i Skellefteå. Foto: .

Foto: Foto: .

Not Found2016-05-09 07:15

Dessa kalla fakta irriterar inte minst Valter Stenmark, talesperson för Skellefteåuppropet. Föreningen värnar lasarettet och vården i Skellefteå och när Valter Stenmark får veta hur utvecklingen ser ut rent statistiskt blir han inte direkt förvånad, men säger:

– Utvecklingen är skrämmande. Det pågår en koncentration till Umeå och det märks också vad gäller antalet anställda.

Norran har nyligen undersökt hur det ser ut med de statliga arbetstillfällena i vår region. Cirka 1 000 arbetstillfällen har försvunnit under en 20-årsperiod, utlokaliseringar av statliga jobb till Skellefteå finns knappast på kartan. Även antalet studenter och anställda minskar på Campus och nu visar statistiken att även antalet landstingsanställda minskar.

– Det är en dyster utveckling som kommunpolitikerna måste ta på allvar, säger Valter Stenmark.

Skellefteåuppropet reagerar starkt mot att öron-näsa-halsmottagningen nu flyttas till Umeå.

– Genom detta beslut tillkommer ytterligare arbetstillfällen vid universitetssjukhuset. Samtidigt som jobb försvinner i Skellefteå. 3000 patienter ska tas emot vid mottagningen i Umeå och då krävs mer personal som hade kunnat arbeta i Skellefteå i stället.

Ingen ny debatt

Valter Stenmark anser att kommunpolitikerna också borde ha engagerat sig mera mot att hjälpmedelslagret flyttas till Umeå.

– Och varför finns det ingen platschef vid lasarettet med ett stort mandat? Det finns vid lasaretten i Norrbotten.

För Karin Lundström är diskussionen långt i från ny, som Socialdemokratiskt landstingsråd har hon vanan inne att bemöta argument kring att för mycket centraliseras till Umeå.

– Vi ska komma ihåg att vården utvecklats under årens lopp. Mer specialisering och överföring av vård till hälsocentralerna har inneburit att både anställda och vårdplatser har minskat, det gäller både på lasaretten i Skellefteå och i Umeå.

Att antalet landstingsanställda ändå har ökat i Umeå och minskat i exempelvis Lycksele och Skellefteå kan enligt Karin Lundström bland annat bero på jobb som tillkommit genom koncentrationen av jobb till Umeå inom Region Västerbotten.

– Och viss koncentration måste ske till Umeå då det är där som det bedrivs specialistvård.

Karin Lundström erkänner dock att utvecklingen rent statistiskt ser tråkig ut.

– Det är givetvis inte bra om jobb försvunnit i Skellefteå.

När det handlar om öron-näsa-halsmottagningen så ser Karin Lundström framför sig att jobben kan återvända till Skellefteå.

– Det kan ske då fler ST-läkare har fått specialkompetens, då kan de jobba i Skellefteå.

"Agera kraftfullare"

Det moderata oppositionsrådet i Skellefteå, Andreas Löwenhöök, är även landstingspolitiker och han reagerar mot statistiken.

– Det är ju tråkigt att det ser ut så här, både vad gäller statliga jobb och landstingsjobb. Det jag efterlyser är att de Socialdemokratiska politikerna i Skellefteå stöter på sina S-märkta landstingspolitiker mera för att värna jobben utanför Umeå. Just nu förs det helt klart en centraliseringspolitik. Generellt sett är vi politiker i Skellefteå för fega.

Lorents Burman, kommunalråd, säger att det är svårt för kommunpolitikerna att påverka landstinget.

– Landstinget ska ju ha ett länsperspektiv, det handlar om 15 kommuner. När det gäller hjälpmedelscentralen stötte vi på kraftfullt för att inte jobb skulle flyttas till Umeå, men vi kan ju inte häva fattade beslut i landstinget.

När det gäller att värna landstingsjobb i Skellefteå så menar Lorents Burman att det vore en fördel om det fanns en platschef vid lasarettet.

– När det gäller öron-näsa-halsmottagningen så kommer vi att bevaka att landstinget lever upp till målet att öppning ska ske så fort ST-läkare har fått den utbildning som krävs.

Lorents Burman hänvisar också när det gäller landstingsjobben att många av dessa överförts till kommunen genom att hemsjukvården nu sker i kommunens regi.

undefined
undefined
Foto: Jeanette Lövgren.
undefined
Dyster utveckling. Färre statliga jobb och färre arbetstillfällen på Campus är kalla fakta visar Norrans granskning. Nu visar statistik att även antalet landstingsjobb minskar i Skellefteå. Foto: .

Vården är basen för landstinget.

År 2004 fanns det 9 899 anställda inom landstinget. Tio år senare hade antalet ökat till 10 381 anställda. Minskningen i Skellefteå hamnar på 6,44 procent. Bas i sjukvården är hälsocentralerna och inlandets sjukstugor samt lasaretten i Umeå, Skellefteå och Lycksele. Det finns 32 landstingsdrivna hälsocentraler. Sex av dem är sjukstugor med akut- och vårdplatser. Dessutom finns sju privata hälsocentraler.

Västerbottens län utgör en åttondel av Sveriges yta och härbor cirka 261 000 människor.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!