Källkritik bör snarast införas som ett eget ämne i grundskolan, det anser Marcus Melinder. Foto: Roald, Berit.
”Om du inte står för något faller du för allt.” Orden är tyvärr inte mina egna, utan poeten och artisten Emil Jensens.
Men de uttrycker så väl den tid vi lever i. Vår verklighet koncentrerad till en enda mening.
Den som saknar riktning riskerar att gå vilse. Och den som gått vilse tar gärna hjälp av den som först erbjuder en enkel väg ut.
Just nu besöker jag skolor runt om i Skellefteå kommun. Främst träffar jag gymnasister och elever i årskurs nio. Det är otroligt intressant att träffa dessa unga mediekonsumenter och få en inblick i hur de tar del av nyheter och hur de håller sig informerade.
Att sociala medier var stort visste jag redan, vilket också ständigt bekräftas av de undersökningar av ungas medievanor som ofta görs. Men att det mer eller mindre var den uteslutande källan till information var nytt för mig.
Dagens kommunikationssamhälle, som till stor del är helt digitalt, ställer stora krav på oss alla. Fragmentering och individualisering kräver upplysta medborgare.
Digitaliseringen är bra och nödvändig. Men den har sina baksidor. Propaganda och desinformation är några aspekter av medaljens baksida.
Därför bör källkritik snarast införas som ett eget ämnei grundskolan.
Det går inte nog att understryka vilken otroligt central roll som skolan spelar här. I skriften ”Medie- och informationskunnighet i nätverkssamhället - Skolan och demokratin”trycker man bland annat på det paradoxala i att Sverige, trots att det är ett av världens mest teknologiintensiva länder, har en eftersatt utbildning i medie- och informationskunnighet.
En undersökningsom Skolverket har gjort visar att fyra av tio lärare anser sig ha ett stort behov av kompetensutveckling inom källkritik och var fjärde grundskollärare säger att de inte arbetar alls med att lära eleverna att källkritiskt granska information på internet.
Jag vet att det görs bra insatser i klassrummen redan i dag och det finns stöd att tillgå för lärarna. Men det är viktigt att pedagogerna får möjlighet att ytterligare utveckla sin kompetens i att lära ut källkritik.
Detta är absolut inte en text om hur allt var bättre förr och hur dagens ungdom inte håller sig informerade. Unga i dag tar del av en oerhörd mängd information. Men det är tydligt att deras nyhetskonsumtion hänger på vad som råkar dyka upp i deras sociala flöden. Hamnar det inte där riskerar även stora nyhetshändelser att passera obemärkt förbi.
I en tid av ”fake news” och populistiska budskap om snabba lösningar på svåra problem, är vikten av självständiga och upplysta medborgare större än någonsin.
Den som gått vilse tar gärna hjälp av den som först erbjuder en enkel väg ut.