Läkare varnar: Vi blir tyngre för varje år

Hon är adjungerad lektor, distriktsläkare vid Västerbottens läns landsting och sedan 2008 koordinator för Västerbottens hälsoundersökningar (VHU).

Nu höjer hon ett varnande finger för hur BMI-värdet fortsätter uppåt, framförallt i yngre åldersgrupper och i synnerhet för män i länet:

– När det gäller befolkningar kan man påstå att högt BMI kan bidra till hjärtinfarkt, stroke och diabetes. Dessutom har fetma samband med flera cancersjukdomar, högt blodtryck och kan även orsaka värk, artros och psykisk ohälsa.

Världsunik undersökning

Sedan 1990 genomför Västerbottens läns landsting hälsoundersökningar (se fakta intill), som redovisas öppet på internet sedan juni 2015. Att VHU pågått på ungefär samma sätt, riktar sig till hela befolkningen vid vissa åldrar över så lång tid och är tillgängliga för gemene man är världsunikt, enligt Margareta Norberg som anser att sambanden bör tas på allvar.

– Generellt har män och kvinnor betydligt högre BMI än för 25 år sedan, men männens ökning är brantare. Väljer du fysiskt inaktiva män och alla kategorier i undersökningen, så ligger BMI kring 28, vilket definitivt är för mycket. Det innebär att mer än halva befolkningen i Västerbotten har högre BMI än övre gränsen för normalvikt, säger Margareta Norberg.

Vilka orsaker ser ni?

– Våra levnads- och matvanor har ändrats på kort tid och resultatet är att BMI går upp.

Hur blir värdet bättre?

– Fysisk aktivitet, bra matvanor och måttlig alkoholkonsumtion bidrar till att man kan hålla vikten eller gå ner i vikt, och rökstopp är det viktigaste för god hälsa.

Hur arbetar landstinget med detta?

– Vi gör VHU-undersökningar med 7 000 personer varje år och lägger ut resultaten på nätet så alla kan ta del av dem, men visar inga individuella resultat. De som gör undersökningen får träffa en sjuksköterska, ta prover och diskutera sina levnadsvanor, säger Margareta Norberg.

VHU-resultaten redovisas för politikerna varje år, sedan erbjuds till exempel fysisk träning på recept med uppföljning.

– Genom VHU hittar vi också många som utan att veta om det har diabetes, högt blodtryck eller för höga blodfetter. Förutom förändrade levnadsvanor, kan medicinsk behandling då sättas in tidigt. Vi åker även på mässor och deltar i evenemang där vi informerar om bra levnadsvanor. Bra information finns även på hemsidan för Hälsa 2020.

Landstinget bjuder också in 30- och 31-åringar och föräldrar till barn som är 1,5 år i tre inlandskommuner för att etablera goda matvanor i tidig ålder.

– Det är än så länge en försöksverksamhet. Syftet är att motivera till ökade hälsosamma levnadsvanor hos unga vuxna och att det etableras i tidig ålder.

Alla sektorer i samhället har ett ansvar för god folkhälsa, menar hon, och understryker att en hälsosam livsstil även ligger på individnivå.

– Jag är inte säker på att folk vet hur mycket det betyder för hälsan att till exempel ta en promenad varje dag, eller att byta till mer hälsosamma matvanor. Det handlar om att förhindra eller senarelägga sjukdomar och må bättre. Många sjukdomar är kopplade till vår livsstil. 90 procent av alla hjärtinfarkter och slaganfall beror på faktorer som har med våra levnadsvanor att göra, säger Margareta Norberg.

Vet mer: Här kan du se hela undersökningen

Våra levnads- och matvanor har ändrats på kort tid och resultatet är att BMI går upp.