Platsen. Debattören är positiv till kulturhuset – men samtidigt djupt oroad.
Platsen för debatten i söndags om nya Kulturhuset var rätt tänkt. Mitt i Trästock. Bland ungdomar, som borde kräva sin plats i huset.
Mika Svanborg, Trästocksfestivalen, har all heder för sin kloka fråga i inbjudan. Ta till er den i beslutsgruppen! "Kulturuttryck går på många sätt att likställa med verktyg för att utforska sin identitet. Vad händer när mycket av dialogen kring kulturhusets planer handlar om tillväxt före det verktyget? Nu när besluten är fattade och spaden ska sättas till marken måste samtalet från oss kulturälskare riktas in på hur huset blir så bra som möjligt. Vi måste fortsätta berätta för beslutsfattare vad som krävs för att Kulturhuset, utöver tillväxten, ska bli en plats för alla invånare att bland annat kunna utforska sin identitet."
I panelen satt Maria Wallin, Norran, Emilia Hallin, politiker, Ellenor Lindgren, skådespelare och Magnus Johansson, Nordsken. Publik ett 30-tal. Ingen tid för frågor.
Kristina Lugns ord dök upp i minnet: "Gud så dumt att gå omkring i en expanderande kommun och bara tänka på sig själv!" Därför dessa rader.
I nära 40 år har jag arbetat med kultur. 30 år i Skellefteå. Vet att kultur för människor samman. Vi möter andras villkor. Ser vårt eget liv med deras ögon. Jag förstår inte pratet om fin- och fulkultur. Tänker på Gino Locatelli, som på en Metallkurs lärde oss att Opera är arbetarkultur. Upplevd från 4:e radens ståplatser i italienska Brescia. Härifrån fick sångarna veta om de gjort succé eller fiasko!
Utifrån min grundsyn är jag positiv till kulturhuset. Samtidigt djupt oroad. Positivt att beslutet togs i stor enighet. Utmärkt att byggnaden placerats mitt i centrum. Bra att kulturhuset ses som en tillgång för inflyttning.
Oroande att kulturnämnden tycks agera extra budgetberedning. Sparar in i kaklet. I stället för att driva frågan om ökade anslag. Erfarenheter från senare års kulturhus visar kraftigt ökat besökstryck. Beklagligt när bibliotekarietjänster inte återbesätts med fackutbildad personal. De behövs i en värld med alternativa fakta. I Konsthallen och MAN arbetar två personer. Motsvarande verksamheter räknar fyra tjänster eller fler.
Negativt att diskussionen ofta handlar om hotell- och konferensanläggning med vidhängande kulturhus. Inte tvärtom! Betona gärna kulturens roll som tillväxtfaktor. Men då i betydelsen tillväxt för kreativa, demokratiska medmänniskor. När börjar samtalen med föreningarna hur teaterns nuvarande lokaler kan användas? Blir där plats för musik, dans och experimentscener? Ingenting sägs om Nordanås framtida profil.
Söndagens panel var enig på en punkt. Kulturhuset ska ha en lokal föreningar och grupper kan boka till låg kostnad. Sara Lidman sällskapet har lämnat förslag om ett sådant rum. Ordets, sam-vettets, solidaritetens och motståndets rum inreds för samtal, dialog, debatt, agitation och opinionsbildning. Rummet blir kittet, lavskrikans hjärta den heliga pumpen, i huset. Verksamheterna där ska, precis som Sara själv, vara gnistrande och förargelseväckande. Visa på ett kulturhus som vågar!
Men beslutsfattarna får se upp. Kultur är vanebildande. Ger kringeffekter!
Harald Larsen
Rummet blir kittet, lavskrikans hjärta den heliga pumpen, i huset.