Läser du det här så lever du antagligen i en småstad och kan med andra ord identifiera dig med småstadsnormer. Normer som Ellenor Lindgren och Saga Eserstam, namnen bakom friteatergruppen Teater Bartolinis, dissekerar i sin föreställning ”Fishtank 5:2 kroppsfixering”. Föreställningen inleds med en kort presentation, frågor ställda direkt till publiken och den obligatoriska handuppräckningen om huruvida någon exempelvis lider av kroppsnojor. Ett smidigt sätt att få samtliga i publiken att förstå att de inte är ensamma.
Därefter följer korta, rappa och fräcka akter som tar upp alla perspektiv kring kroppsfixering. Givetvis nämns och bokstavligen slaktas 5:2-dieten, flummiga yrkesroller när det kommer till näringslära och intag av mat samt det vanliga om att inte duga som man är. Även fordonsintresserade killars ibland undanskymda nojor eller snedvridna tankar får en ordentlig stund i rampljuset när Mackan och Kimme pratar tjejers bröst och veka armar. Två av fyra underhållande alias som Saga Eserstam och Ellenor Lindgren gestaltar under den en timme långa föreställningen.
Publiken får också ta del av korta videoklipp (gjorda av Oscar Byström) som uppmärksammar hur knäppa samhällets normer faktiskt är. Alla dragna till sin yttersta spets. Även hockeyspelaren Johan Forsberg bidrar med höguppläsning av en text kring fixering av kroppen. Att aldrig känna sig nöjd trots ett kaloriintag som står på noll.
Det är väldigt lätt att skratta under föreställningen men hur knäppt dess innehåll faktiskt är så är det trots allt en vardag vi alla möter. I fikarummet på jobbet, vid middagsbordet och i oss själva. Därför är Ellenor Lindgrens brandtal om att hon vill duga som hon är det som undertecknad kommer bära med sig längst.